Medicinsk Vetenskap nr 2 2020

Page 1

Fler organdonationer väntas i framtiden En tidning från Karolinska Institutet Nummer 2 • Maj 2020 Pris: 50 kronor

S N A B B A R E S U LTAT

Akut forskning driver upp tempot Därför blir de flesta virus snällare i längden.

C OV I D -1 9

”Labbet är min frontlinje”

Gränslös smitta Vaccinet, behandlingarna,testerna – så samarbetar forskarna mot det nya coronaviruset

PLUS: PLACEBO / BIOELEKTRONIK / TÖRST


ANNONS

E R S ÄT T E R D R A P E R I E R I A L L A VÅ R D M I L J Ö E R

Designa din egen skärmlösning 3D

Förflytta dig och interagera i 3D-vyn, från olika vinklar, i realtid

DESIGNA

Enkel att använda. Välj typ av skärm, montering, storlek och design

OFFERT

Spara och skicka din design till oss för en kostnadsfri offert, helt utan förpliktelser

EasyScreenDesign är Silentias nya online-konfigurator som hjälper dig att skapa exakt den skärmlösning du behöver för din vårdmiljö. Välj typ av skärm, montering,

hstd

storlek och design – och skicka uppgifterna direkt till oss. Så enkelt är det. Förbättrad patientintegritet och överblick

Optimal hygien som minskar risken för smittöverföring

Estetisk design ökar välbefinnandet

Silentias skärmsystem finns i en rad höjder och längder. Lägre höjd släpper igenom mer dagsljus och ger optimal patientöverblick utan att inskränka på patientens integritet.

Inga mer bakteriebärande draperier. Silentias skärmsystem är optimerat för att förhindra smittspridning tack vare enhandsgreppet i handtaget, ytorna som är enkla att rengöra och att skärmarna är lätta att fälla ihop med bara en hand.

De lätta skärmarna är enkla att använda och erbjuder en mängd designmöjligheter. Använd olika färger, mönster eller foton. Forskning visar att patienters välbefinnande ökar med behagliga färger och bilder.

Designa nu på silentia.se


Innehåll

№2—2020 Framsteg 7 Kroppen håller avstånd 11 Placebo är bra i sängen 12 Snabbspolning i evolutionen 14 Coronastress på jobbet 20 Guide i testdjungeln

I fokus 10 Svenska barnmorskor står i centrum 22 Bioelektronik: Nytt sätt att behandla inflammation

43

Svårt val. Magnus Strandqvist tog ställning till organdonation när hans dotter omkom.

24 Nyfiken på virus: De flesta är inte farliga! 44 Perspektiv: Så snabbar forskningen upp tempot

Möt forskarna Foto: Anders Andersson, Erik Flyg, Martin Stenmark, Getty Images Illustration: Getty Images

16 Tre forskare berättar om sin kamp mot corona 30 Intervjun med Anna Martling: ”Jag gillar verkligen forskning” 54 Ögonblicket med Elisabet Stener-Victorin: ”Wow, vi är på rätt spår”

På djupet: Organdonation 34 Fler organ på väg 37 Stor vilja, få transplantationer 38 Vården kan hitta en donator

Alltid i MV

20 Testdjungel. Vi reder ut vad tester kan svara på.

Fokuserad. Anna Martling vill öka precisionen i behandling av tarmcancer.

16 Coronakämpe Labbet är Qiang Pan Hammarströms fronlinje.

30 44

Öppet klimat Så fungerar forskningen under­ coronakrisen .

8 I korthet – om corona 15 Utblick 47 Frågor och svar 50 Topplistan 52 Podd- och boktips 3


Redaktören har ordet

V

ARJE MORGON kommer insikten – det är ingen dröm. Det är en pandemi. Fast det är lite som att vakna upp till en mardröm. I denna parallella verklighet är världen lite mörkare. Många dörrar har stängts, bokstavligt talat. Men kanske öppnar pandemin möjligheten att se vad som är viktigt i livet. Eller som medicinetikern Niklas Juth uttryckte det när han gästade Karolinska Institutets podcast Medicinvetarna för att diskutera prioriteringar i sjukvården: Det här är sådant filosofer brukar använda som tankeexperiment – och nu händer det på riktigt. Tankeexperiment – som nu är verkliga experiment – går att tillämpa i stort och smått. Om krisen kom, vad skulle människor hamstra först? Nu vet vi – toalettpapper! Och måste man fortsätta jobba då? Ja, men helst inte på jobbet. Man kan också fråga: Är forskning viktigt? En del tycker kanske inte inte det i vanliga fall. Men det är svårt att komma på en situation där forskningen känns så angelägen och direkt berör så många människor som den gör nu. Om det finns en dörr ut ur pandemin så kommer det troligen vara en forskare hittar nyckeln. I detta nummer intervjuar vi flera forskare om utsikten att lyckas. En annan fråga är: Är vaccin en bra sak? Risken för biverkningar ska tas på allvar. Men i en värld med covid-19 kanske även en och annan vaccinskeptiker hellre vill ha valet att ta ett vaccin än att inte ha det, tänker jag. Samtidigt visar forskningen som vanligt att verkligheten är mer komplicerad. Det finns ett växande vaccinmotstånd på nätet som är närmast immunt mot argumenten för vaccin. Men skulle inte forskningen kunna gå snabbare? Jo, nu vet vi att kunskapssökandet går att snabba upp rejält när det verkligen gäller. Det återstår att se om något trasslar till sig på vägen. I det här numret får vi inblick i hur forskarna har ändrat sitt arbetssätt för att ha en chans mot virusets snabba spridning. Är mänskligheten kapabel att ställa om? Ja, det hände precis. Och till sist kan man fråga; om vi skulle vakna upp i den vanliga verkligheten igen – där forskningen fortfarande påverkar människors hälsa men kanske inte just din - blir svaren annorlunda då? Trevlig läsning!

4

Medicinsk Vetenskap №2–2020

Jesper Möller Grafisk formgivare Jesper Möller är journalist i grunden och har jobbat med redaktionell design på en rad olika redaktioner och tidningar. Just nu längtar han något oerhört efter att allsvenskan ska dra igång. Emelie Otterbeck Fotograf Emelie Otterbeck är frilansfotograf och utbildad på Fotoskolan STHLM. Det bästa med hennes yrke är att få en nyckel till människor och platser hon aldrig annars skulle få chansen att besöka. Ingen dag är den andra lik och i varje möte finns det alltid något nytt att lära sig. Anders Andersson Fotograf Anders Andersson är utbildad journalist, men arbetar sedan snart 20 år tillbaka huvudsakligen med kameran som redskap. Uppdragen handlar oftast om att porträttera människor åt tidningar och offentlig förvaltning. Mest känd är han dock för sina landskapsbilder, fotograferade från luften med drönare. Dessutom: Alexander Donka, Erik Flyg, Martin Stenmark, Annika Lund, Maja Lundbäck, Anna Molin, Felicia Lindberg, Anders Nilsson, Lotta Fredholm, Sara Nilsson

Foto: Joel Nilsson

O   la Danielsson:

Medarbetare i detta nummer


Redaktionen Ansvarig utgivare Anna Maria Böök Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se Art Director Jesper Möller jesper.moller@ci.se Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com Redaktionsråd Erika Franzén, Johan Frostegård, Björn Högberg, Pernilla Lagergren, Daniel Normark, Jessica Norrbom, Mikael Rydén, Carolina Hagberg.

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap

Beställ ­redan i dag 4 nummer för 200 kr

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Webb: ki.se/medicinskvetenskap

Omslagsfoto Getty Images Tryck Lenanders Grafiska AB Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år. ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №2–2020

5


ANNONS

Toxicology Knowledge Team Sweden AB Konsulttjänster inom toxikologi och säkerhetsfarmakologi Vi hjälper dig att ta din läkemedelskandidat till klinik

• Säkerhetsbedömning av target • Tidig screening av toxicitet med in silico-analys • Design och monitorering av studier • Utläggning av studier • Bedömning av föroreningar • Regulatorisk dokumentation/interaktion Till dig som är tillverkare

kan vi ta fram gränsvärden för yrkesexponering (OEL) och föroreningar i produkten (PDE)

Vi utför också säkerhetsbedömningar av medicintekniska produkter tktsweden.com contacttkt@tktsweden.com +46 70 22 900 22 Forskargatan 20J SE-151 36 Södertälje , Sweden

Behöver du stöd och inspiration i ditt arbete med våldsutsatta kvinnor? I Webbstöd för vården hittar du information om allt från att ställa frågor om våld till det medicinska omhändertagandet. Det innehåller faktatexter, utbildningsfilmer och lärande exempel om vårdens arbete mot våld från verksamheter runt om i landet. Webbstödet har utvecklats av Nationellt centrum för kvinnofrid i samråd med Socialstyrelsen. Läs mer på: www.nck.uu.se/webbstodforvarden

NCK vid Uppsala universitet har i uppdrag att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor, våld i samkönade relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck. NCK driver också den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen 020-50 50 50.


Det senaste inom medicinsk forskning

Foto: Getty Images

Tycker du om mig?

Smart strategi Virus sprids som bäst när vi är lagom sjuka. Läs mer på sidan 24.

Det är inte bara Folkhälsomyndigheten som ser till att vi håller avståndet – våra egna kroppar har knep för att uppnå samma sak. I en ny studie fick 22 studiedeltagare ett bakterieliknande ämne, endotoxin, injicerat i blodet, vilket ger upphov till inflammattion och sjukdomskänsla. Två timmar senare togs ansiktsfotografier och efter ytterligare några timmar samlades deras kroppslukt in. Sedan fick 77 andra deltagare bedöma hur mycket de gillade dessa ansikten och kroppslukter. Redan efter några timmar ogillades de sjuka personerna mer än de friska personerna. Enligt forskarna påverkas graden av gillande både av subtila förändringar i hur sjuka personer ser ut i ansiktet och hur de luktar. – Att bli sjuk är förenat med en stor kostnad för kroppen och man kan till och med dö. Det är därför viktigt att kunna upptäcka tidiga och subtila ledtrådar till att någon är sjuk, säger Mats J. Olsson, professor i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap. Forskarna såg också en större benägenhet hos bedömarna att ogilla människors utseende, om de är sjuka eller ej, om bedömaren anser sig själv vara sårbar för sjukdomar. – Sådana beteendeförsvar mot sjukdom kan ha betydande sjukdomsbegränsande effekter, säger Mats J. Olsson. Philosophical Transactions of the Royal Society B april 2020 Medicinsk Vetenskap №2–2020

7


Framsteg  I korthet om corona Forskningsnyheter hämtade från

” Med en global studie kan vi få bättre svar.”

ki.se/nyheter

Det nya coronaviruset på ytan av celler sett genom ett elektronmikroskop.

Soo Aleman, docent vid institutionen för medicin, Huddinge och nationell koordinator för WHO:s studie om läkemedel mot covid-19, menar att de behandlingsstudier som hittills gjorts är för små och ofta saknar kontrollgrupper, vilket gör det svårt att utvärdera effekterna.

Läkemedel minskade virusmängd i celler Lovande. Forskare vid Karolinska Institutet och University of British Columbia

Kanada har identifierat ett läkemedel med potential att användas mot covid-19. Forskarna utgick från vävnadsprov från en patient med covid-19 för att isolera sars-cov-2, viruset som orsakar sjukdomen covid-19, och kunde visa att viruset binder till ett protein i cellmembranet, ACE2, för att därigenom ta sig in i våra celler. Genom att tillföra en genetiskt framställd variant av detta protein testade forskarna om det kunde förhindra viruset från att infektera cellerna. Resultatet visade att hrsACE2 lyckades minska mängden sars-cov-2 i cellkulturerna med en faktor av 1 000 till 5 000. — Vi tolkar resultatet som att tillförsel av den här enzymkopian, hrsACE2, får viruset att sätta sig på kopian i stället för de riktiga cellerna. Det avleder viruset från att infektera cellerna i lika hög utsträckning och bör därmed leda till en minskning av spridningen av viruset i lungorna eller andra organ, säger Ali Mirazimi, adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin. Studien var begränsad till provrör och konstgjorda miniatyrorgan. Samma läkemedel, som kallas APN01, har dock redan testats mot olika lungsjukdomar i kliniska fas I och II-studier. Cell april 2020

8

Medicinsk Vetenskap №2–2020

Riskgrupp. Det är nödvändigt med en omfattande anpassning av cancersjukvården och den kliniska cancerforskningen till covid-19-pandemin, menar forskare vid bland annat Karolinska Institutet i en artikel i tidskriften Nature Medicine. – Cancerpatienter är särskilt sårbara för komplikationer om de smittas av viruset. Med största möjliga bibehållna kvalitet i cancersjukvården måste vi därför skydda patienterna från infektionen, säger Jonas Bergh, ordförande i Cancer Research KI, professor vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet. I artikeln, som är skriven av företrädare för sju cancercentrum i Europa, föreslår forskarna anpassningar av cancervården under pandemin. Personal bör testas för covid-19 för att kunna arbeta, behandlingar kan behöva senareläggas eller accelereras och ett utökat regionalt och nationellt samarbete kan jämna ut belastningen på cancervården, menar forskarna. Nature Medicine april 2020

Foto: Niaid, Getty images

Cancerpatienter bör skyddas under coronapandemin


Troligt med en pandemi i vågor Prognos. Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med kollegor i Schweiz tagit fram en matematisk modellering som visar att spridningen av det nya coronaviruset kan komma att dämpas på det norra halvklotet i sommar för att sedan återkomma i höst och vinter. Forskarna påpekar att det finns stor osäkerhet i de olika parametrarna, men menar att det är viktigt att komma ihåg säsongsvaÄven om riationers potentiella smittspridningen inverkan. minskar i sommar är – Bara för att en det inte säkert att nedgång kommer kan faran är över. vi inte dra slutsatsen att pandemin är över eftersom en sådan nedgång kan vara tillfällig och bero på en kombination av preventions- mikrobiologi, tumör- och cellbiologi och SciLifeLab. åtgärder och säsongsvariaStudien har skett under tioner i hur viruset sprids, optimala förhållanden i säger Jan Albert, professor labbet med framrenad arvsvid institutionen för mikromassa från viruset. Nu pågår biologi, tumör- och cellbioforskning för att verifiera att logi. Swiss Medical Weekly mars 2020 testet fungerar med prover från riktiga patienter. Clini-

Snabbtest för covid-19 utvecklas

Foto: Getty Images

Enkelt. Forskare vid Karolin-

ska Institutet har i samarbete med kinesiska forskare utvecklat ett covid-19-test som kan utföras utan avancerad labbutrustning och ge resultat inom cirka en halvtimme. Det kan hitta så små mängder smittämne som 10 molekyler, vilket är i klass den så kallade PCR-metoden som kräver utbildad personal och avancerad laboratorieutrustning. - Det enda som behövs är ett provrör med reagenserna, en kokplatta, en termometer och en gryta med vatten. Detta gör det särskilt lämpligt för regioner som saknar avancerad analysutrustning, till exempel krigsdrabbade områden eller flyktingläger, säger Vicent Pelechano, forskare vid institutionen för

cal Chemistry april 2020

Kunskap om moralisk stress har kartlagts Dilemman. Under covid-

19-pandemin kan sjukvårdspersonal hamna i svåra situationer och val och behöva handla mot sin egen moraliska övertygelse. Forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet har nu sammanställt kunskapsläget om moralisk stress, dess risk- och skyddsfaktorer

samt troliga följder. – Moralisk stress innebär påfrestningar vars negativa konsekvenser kan vara allvarliga och därför måste beaktas, säger Martina Gustavsson, legitimerad sjuksköterska, forskningshandläggare vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet och forskningsassistent vid Uppsala universitet. Exempel på faktorer som forskarna tror kan tänkas minska de negativa effekterna av moralisk stress är ökad kunskap i ämnet, stöd från kolleger och chefer, en professionell miljö karaktäriserad av öppenhet, rutiner på arbetsplatsen samt tillgång till externt psykosocialt stöd. Prehospital and Disaster Medicine januari 2020

126 600 deltagare hade den 8 maj anmält sig till två e-utbildningar för vårdpersonal med anledning av covid-19-utbrottet som Kunskapscentrum för katastrofmedicin vid Karolinska Institutet har anordnat på uppdrag av Socialstyrelsen.

Mildare symtom hos barn med covid-19 Förskonade. Barn som smittas med det nya coronaviruset får generellt mildare symtom än vuxna, de behöver sällan intensivvård och det finns väldigt få rapporterade dödsfall bland barn. Det visar en systematisk översiktsartikel av covid-19 hos barn där forskare vid Karolinska Institutet gått igenom 45 relevanta publikationer om barn med covid-19 fram till 18 mars 2020. Studien lyckades bara identifiera två dödsfall bland barn med covid-19, bägge har inträffat i Kina. – Det är välkänt att barns immunförsvar skiljer sig från vuxnas, och kanske är det förklaringen till att barn inte får så svår sjukdom och har god prognos när de drabbas av covid-19. En annan förklaring kan vara att många barn redan i vanliga fall drabbas av virussjukdomar och därför kanske har ett bättre försvar mot nya virus, säger Jonas F Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik. Acta Paediatrica mars 2020 Medicinsk Vetenskap №2–2020

9


Framsteg  Hallå där KERSTIN ERLANDSSON

forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, och Högskolan Dalarna.

Forskarna i projektet har olika professioner som speglar den svenska modellen för barn- och mödrahälsovård. Själv är Kerstin Erlandsson barnmorska och distriktssköterska.

Fungerar vår modell i Afrika? Barnmorskan står i centrum i svensk barn- och mödra­hälsovård. Nu undersöker forskare om det kan vara en nyckel till minskad barn- och mödradödlighet i afrikanska länder. Text: Ola Danielsson

Vad går projektet ut på?

Varför utgå just från Karolinska Institutet och Sverige?

– Bill och Melinda Gates, som är hedersdoktorer vid Karolinska Institutet, har imponerats av vården som ges till kvinnor och barn i Sverige. Det handlar om allt ifrån den låga förekomsten av kejsarsnitt till hur vården ger stöd kring amning, eller erbjuder pastöriserad bröstmjölk till för tidigt födda barn, och följer barns tillväxt och utveckling. De har också imponerats av hur forskning bedrivs och implementeras. Vad kännetecknar den svenska modellen?

– Grunden är att barnmorskor tar hand om allt som rör kvinnors hälsa, inklusive abort och preventivmedel, 10

Medicinsk Vetenskap №2–2020

förlossning och efterföljande vård så länge som allt är normalt. Barnmorskan ingår i ett större team där till exempel gynekologer och obstetriker tar över ansvaret när komplikationer uppstår. På samma sätt har sjuksköterskor, som ofta är vidareutbildade barnmorskor, hand om barnhälsovården och kopplar in andra professioner när det behövs. Hur kan detta vara till nytta i andra länder?

– Ett problem i de länder vi har besökt är att vårdsystemen är mer fragmentiserade. Vi erbjuder därför utbildning i hur sjuksköterskor, barnmorskor och läkare kan samarbeta i välfungerande team. Då kan hälsosystemet bli mer effektivt så att barn och mammor kan få vård på rätt nivå. Idag får till exempel många kvinnor kejsarsnitt i onödan medan de som verkligen behöver det inte får det. Vi kan också bidra med grundläggande kunskap kring förlossningsställningar, hygien,

amning och hur man skyddar barn från infektioner. Vad har ni gjort hittills inom projektet?

– Under våren har vi rest runt till sjukhus och utbildningsinstitutioner i sex afrikanska länder – Uganda, Etiopien, Malawi, Tanzania, Gambia och Kenya – för att identifiera sjukhus och utbildningsinstitutioner att jobba med. Men vi fick abrupt avsluta vår senaste resa för en månad sedan på grund av pandemin och istället fortsätta våra bedömningar via nätet. Så ni låter er inte stoppas av en pandemi?

– Nej, mentorskap och utbildningsinsatser gör vi nu digitalt i stället för på plats. Vi kommer att fortsätta arbetet med internationalla barnmorskeorganisationen, ICM, Världshälsorganisationen, WHO, och lokala partnerorganisationer för att kunna genomföra de satsningar vi identifierat tillsammans med dem.

Foto: Privat

– Projektet handlar om att hjälpa till att stärka hälsosystemet kring kvinnor och små barn i ett antal afrikanska länder. Tanken är den svenska modellen, där barnmorskor har en central roll, kan vara ett effektivt sätt att få ned den omfattande barn- och mödradödligheten. Projektet drivs från Karolinska Institutet och finansieras av Bill & Melinda Gates Foundation.


2 × Placebo  Framsteg

Placebo hjälper till i sängen Erektionsförmågan förbättras även när män får placebo i stället för potensläkemedel av Viagra-typ, visar en ny studie. Text: Sara Nilsson HUR STOR ÄR placeboeffekten av Viagra, och andra läkemedel av samma typ mot erektionsproblem? Det har Karin Jensen, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, och hennes kollegor undersökt i en nypublicerad studie. – Viagra kallas världens mest kända läkemedel. Eftersom placeboeffekten bruka hänga ihop med förväntningar på en behandling tänkte vi att det skulle kunna finnas en del placebo där, med tanke på läkemedlets rykte. Dessutom är nästan inget gjort om placeboeffekter vid behandling av erektionsproblem; forskningen om placebo handlar mest om smärta, säger Karin Jensen. Forskarna har analyserat data från publicerade kliniska studier, där Viagra och andra så kallade PDE5-hämmare har jämförts mot placebo vid behandling av erektil dysfunktion. Analysen omfattade totalt 63 studier och 12 564 män. Resultaten visar att män som be-

Placebo fungerar bara om hjärnan har ett finger med i spelet.

handlades med placebo fick en förbättrad erektionsförmåga. – Förbättringen är inte lika stor som om man får läkemedelspreparat. Men det är intressant att det finns en signifikant effekt av placebo i sig, säger Karin Jensen. Effekten av placebo varierade från liten till måttlig i olika patientgrupper, och var störst hos patienter med psykiatriska besvär som posttraumatisk stress. Forskarna drar slutsatsen att chansen att få placeboeffekt är större om orsaken till problemen är mer kopplade till psykologiska mekanismer, även om den uppdelningen är svår att göra när det gäller erektion. Resultaten är inte förvånande, konstaterar Karin Jensen. Placebo kan bara fungera om hjärnan styr över den

funktion som behandlas, och när det gäller erektionsförmåga finns en nära koppling till hjärnans processer. – Men det här är ett bra exempel på att placeboeffekten påverkar även åkommor som man kan tro är väldigt fysiska. Då kan behandlingen troligtvis förbättras om man även undersöker patientens psykologiska mående och tänker på förväntningar och bemötande, säger hon. I en patientgrupp var dock effekten på erektionsförmågan inte bättre för Viagra-läkemedlen än för placebo. Det gällde män som behandlades regelbundet efter strålbehandling eller operation av prostatacancer. I de fyra studier som ingick i analysen framkom ingen effekt utöver placeboeffekten, och forskarna efterfrågar nu mer evidens för den typen av behandling. JAMA Network Open mars 2020

Foto: Bildmakarna, Getty Images

Tips: Placebo i dina öron Ända sedan medeltiden har det funnits kunskap om att vår tro på en behandling påverkar hur effektiv den blir. I Karolinska Institutets podcast Medicinvetarna kan du höra Karin Jensen förklara hur och varför placeboeffekten fungerar, och vid vilka tillstånd den inte fungerar alls. Vi lär oss också vad ”smutsig” placebo är och vad som händer i huvudet hos en behandlande läkare. Medicinvetarna avsnitt 27, lyssna via ki.se/medicinvetarna eller där poddar finns.

Medicinsk Vetenskap №2–2020

11


Bilden  Nejonöga

Tidig födelse av hjärnbarken tur betyder att grundplanen för människ­ ans hjärna definierades redan för över 500 miljoner år sedan, det vill säga innan nejonögats evolution avvek från den utvecklingslinje som leder till däggdjur och människa, säger Sten Grillner, professor i neurofysiologi vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet. Nature Ecology & Evolu-

tion, mars 2020

Foto: Getty Images

Man har länge trott att den största delen av hjärnans utveckling skedde främst hos däggdjur och att hjärnor hos fiskar och groddjur saknar fungerande hjärnbark – den del av hjärnan som hos människor kontrollerar högre funktioner som språk, minne och känslor. Men en ny studie visar att alla huvuddelar som finns i människans hjärna också finns i nejonögats hjärna, dock med mycket färre nervceller i varje del. – Det här visar att hjärnbarkens födelse flyttas bakåt i tiden med cirka 300 miljoner år. Det i sin

12

Medicinsk Vetenskap №2–2020


ANNONS

Ett unikt samarbete för ökad provkvalitet hos biobanker. ClinStorage AB och VizzDAT AB går samman för att presentera BAM - Biobank Data Manager. BAM är en, i Sverige, molnbaserad LIMS-applikation i appformat. BAM möjliggör full spårbarhet av information relaterade till fysiska provsamlingar via din mobila enhet eller surfplatta. BAM inkluderar loggning och lagring av prover på ClinStorage i givna positioner i enlighet med den verkliga frysstrukturen. Dessutom tillhandahålls en elektronisk hälsojournal (EHR) och ett Case Report Form (CRF) med möjligheten att koppla och registrera patientdata och kliniska data. Applikationsformatet är idealiskt för biobanker/provsamlingar av mindre skala då man kan använda telefonens/ surfplattors inbyggda funktioner såsom streckkodsscanning (1D och 2D) och GPS / positionstjänster. Den kombinerade ClinStorage/VizzDAT-lösningen är ett komplett verktyg för att integrera digital information med fysisk hantering av prover och produkter; allt från studiedesign, protokollutveckling, rapportering, beställning och uttag till distribution och lagring av medicintekniska produkter och prövningsläkemedel till fysisk etablering av en biobank. ClinStorage och VizzDAT, levererar en komplett lösning för biobanking och data enligt den schematiska beskrivningen nedan.

ClinStorage AB ClinStorage är en “one-stop-shop”” för forskare och Pharma/Biotech-företagens hela behov avseende fysisk hantering av prover och produkter; från utgångsmaterial till kliniska försöksmaterial och prover som genererats vid kliniska studier lämpliga för biobankändamål. Vårt uppdrag är att tillhandahålla kostnadseffektiv och kundanpassad hantering och lagring av biobankprover, med full förståelse för de unika kraven i biobanking. Besök http://clinstorage.se för mer information eller kontakta sven.jacobsson@clinstorage.se VizzDAT AB VizzDATs bakgrund är en värld av biobanker inom EU, grundat 2018 med målet att möjliggöra för medicinsk forskning och sjukvårdsorganisationer att dra nytta av den senaste informationsteknologin genom att tillhandahålla flexibla lösningar. från datainsamling till behandling, analys och visualisering, allt inom Sverige. Några av världens ledande forskare inom medicin bla på Karolinska Institutet använder våra tjänster. Besök http://vizzdat.com för mer information eller kontakta info@vizzdat.com.


Framsteg  Kortintervjun

” Vanliga råd fungerar inte nu”

Arbetsmiljön har förändrats radikalt för många. Nu ska forskare undersöka påfrestningen för de som står vid frontlinjen för pandemin. Text: Maja Lundbäck Foto: Alexander Donka

– Stressproblematik inom vården är inget nytt. Vi vet också vilka stödinsatser och strategier som kan hjälpa. Stress i sig är heller inte farligt om man får tillräckligt med återhämtning, säger Aleksandra SjöströmBujacz, forskare i arbetspsykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Men pandemin har höjt kraven och förändrat arbetsmiljön drastiskt för de som står i frontlinjen i vården. Chansen till vila och återhämtning har krympt. Risken för psykisk ohälsa hos vårdpersonalen är uppenbar. Många kan behöva stöd för att inte duka under av jobbstress. – Vanligtvis skulle vi rekommendera att inte jobba så mycket, men det kan vi inte göra nu, säger hon. I en studie ska Aleksandra Sjöström-Bujacz och forskarkollegorna Anna Finnes och Rikard Wicksell bjuda in vårdanställda på en anestesi- och intensivvårdsklinik vid St. Görans sjukhus i Stockholm. Medarbetarna arbetar inte bara under press med en ny sjukdom utan också fler timmar än normalt, sedan ett så kallat krisavtal aktiverats. En del av studien går ut på att följa de vårdanställda och undersöka olika stressfaktorer och psykologiska reaktioner i realtid. En annan del är att kartlägga vilka psykologiska stödinsatser som fungerar bäst och vid vilken tidpunkt. – Vi ska undersöka vilka insatser som fungerar bättre än andra och ta reda hur man kan utforma till exempel chefsstöd, säger hon. Forskarna hoppas att projektet kan fungera som ett exempel på hur man kan anpassa stödinsatser till vårdpersonal under extrem belastning utifrån lokala förutsättningar. 14

Medicinsk Vetenskap №2–2020

Aleksandra SjöströmBujacz, är forskare i arbetspsykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.


Framsteg Utblick ” Det är verkligen värt att fundera på.” Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska Institutet, är inte helt negativ till tanken att avskaffa handslaget för gott av smittskyddsskäl, men påpekar att det vore både tråkigt och svårt att genomföra. Källa: SVT

Träning verkar hjälpa mot svår menssmärta Lindring. Runt 75 procent av MÅNGSIDIGT Vaccinskeptiska sociala nätver har många skepnader och kan växa under tiderdå vaccin diskuteras.

Vaccinmotstånd kan växa under pandemin

Foto: Getty Images

Nätverk. Vaccinskeptiska

sidor på nätet är små men inflytelserika. Den slutsatsen drar amerikanska forskare som har kartlagt hur vaccinfrågor speglas på Facebook. Analysen inkluderar mer än 1 300 sidor som följs av 85 miljoner människor. Resultaten visar att vaccinskeptiska sidor har färre följare än sidor som förespråkar vaccin. De vaccinskeptiska sidorna är dock fler till antalet och är i större utsträckning kopplade till diskussioner på andra sidor – exempelvis föräldragrupper på skolor – utan bestämd position i frågan. Sidor som lyfter fördelar med vaccin är mer isolerade i nätverket, något som kan ge dess följare ett falskt intryck av att de har vunnit debatten. Under mässlingsutbrottet 2019 växte antalet länkar till vaccinskritiska sidor mer än till de vaccinpositiva. Forskarna påpekar att samma mönster kan upprepas under covid-19-pandemin.

Forskarna tror att vaccinmotståndets utbredning delvis förklaras av att det innehåller en blandning av teman som säkerhet, konspirationsteorier och alternativmedicin, medan argumenten för vaccin är mer enkelspåriga. Nature maj 2020

Vi litar på forskare och läkare i coronakrisen Förtroende. Föreningen Vetenskap & Allmänhet har tillsammans med forskare från Karolinska Institutet och Södertörns högskola undersökt hur människor nås av och uppfattar information om nya coronaviruset. Intervjuer med 1 000 personer har hittills gjorts vid tre tillfällen i mars och april 2020. Av alla olika yrkesgrupper som uttalar sig om corona i nyhetsmedierna var förtroendet störst för läkare/annan sjukvårdspersonal och forskare, cirka 90 procent hade ganska eller mycket stort förtroende för dessa grupper.

Drygt 70 procent hade ganska eller mycket stort förtroende för myndighetspersoner, i mars var det cirka 60 procent. Men bara 17 procent hade ganska eller mycket stort förtroende för journalister. Majoriteten av svenskarna ser ändå positivt på svenska nyhetsmediers bevakning av coronaviruset. Sju av tio ansåg att rapporteringen i ganska eller mycket stor utsträckning gav dem den information de behöver. Läs mer på v-a.se

40 coronavirusrelaterade artiklar per dag inkom i mars till den vetenskapliga tidsskriten New England Journal of Medicine, men mindre än två procent av dessa accepterades för publicering. Källa: The Scientist

svenska kvinnor upplever svår eller medelsvår menssmärta och tar värktabletter i samband med menstruation. Smärtorna kan vara svåra och leda till att man avstår från sociala aktiviteter eller är hemma från jobbet. Nu har Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, sammanfattat och kommenterat en systematisk översikt som visar att fysisk aktivitet i 45 till 60 minuter, två till tre gånger i veckan, möjligen kan minska menssmärtan med cirka 25 procent. Tolv studier, där främst yngre kvinnor hade deltagit, analyserades i översikten. Kvinnor med endometrios ingick inte. De positiva effekterna sågs oavsett träningsform och träningsintensitet. SBU konstaterar att det saknas välgjorda studier som jämför fysisk aktivitet med smärtstillande läkemedel som NSAID och att det behövs fler och bättre studier för att säkert fastställa effekten av träning på menssmärta.

Källa: SBU.se

Medicinsk Vetenskap №2–2020

15


Tre forskare  om covid-19 QIANG PAN HAMMARSTRÖM

” Labbet är min frontlinje” ”Jag är uppvuxen i Kina och har arbetat med lungmedicinska sjukdomar där. Många av mina vänner och tidigare kollegor reste till Wuhan i slutet av januari när utbrottet var värst där. Jag blev väldigt berörd av deras mod, och samtidigt hjärtekrossad när en av mina tidigare skolkamrater smittades och dog vid fronten när han försökte hjälpa till. Berättelserna från Wuhan var hemska. En kamrat till mig arbetade 80 timmar i veckan på intensivvårdsavdelningen och kände sig totalt maktlös. Det fanns inga läkemedel som fungerade, inget vaccin, inget han kunde göra för att hjälpa. Han och många av mina vänner satte sitt hopp till mig, att jag som forskare skulle hitta en terapi som fungerade. Det var då min man Lennart och jag bestämde oss för att starta ett internationellt konsortium för att utveckla antikroppsterapier mot covid-19. Vi arbetar med tre olika spår. De går ut på att rena och klona de bästa antikropparna från tillfrisknade patienter. Ett spår handlar om att använda hyperimmunt gammaglobulin, som framställs av blodplasma från tillfrisknade covid19-patienter med höga antikroppsnivåer. Samtidigt letar vi efter kandidater för så kallade monoklonala och rekombinanta antikroppar. Vårt mål är att ta fram en riktigt effektiv och säker medicin som även kan ges till personer med nedsatt immunförsvar. Jag tror vi kommer att lyckas för det är många forskare från olika discipliner som arbetar med detta. Corona är det enda vi pratar om. Själv arbetar jag med min man sedan 20 år och ingen av oss har varit med om något liknande tidigare. Som forskare känner jag att det är min plikt att försöka hitta ett botemedel mot det här viruset – labbet är min frontlinje.” 16

Medicinsk Vetenskap №2–2020

Titel: Professor i klinisk immunologi vid institutionen för biovetenskaper och näringslära. Aktuell med: EU-projektet ”Antibody Therapy Against Coronavirus”.


De vill ge oss Bristen på immunitet, vaccin och behandlingar gör att det nya coronaviruset lamslår världen. Vi har pratat med tre forskare som jobbar på en lösning.

skydd Berättat för: Anna Molin Foto: Erik Flyg

Medicinsk Vetenskap №2–2020

17


Tre forskare  om covid-19 GERALD MCINERNEY

” Jag är glad att många arbetar med detta” ”Vi insåg tidigt att sars-cov-2 riskerade att utvecklas till en allvarlig pandemi. Vi visste att det skulle ta lång tid att utveckla ett vaccin och att vi skulle behöva läkemedel som kunde bromsa sjukdomsförloppet, lindra symtomen och minska dödligheten. När forskare i Kina publicerade virusets genetiska kod kunde vi börja klona det ytprotein som fungerar som en slags nyckel för viruset att ta sig in i våra celler. I februari injicerade vi detta ytprotein, alltså inte coronaviruset utan bara proteinet, i en alpacka. I slutet av april tog vi blodprov från alpackan och preliminära resultat tyder på att den har utvecklat ett starkt immunsvar mot ytproteinet. Nu börjar arbetet med att isolera och klona dessa så kallade neutraliserande antikroppar som förhoppningsvis ska förhindra ytproteinet, och därigenom coronaviruset, från att ta sig in i våra celler. Vi planerar att publicera resultaten, troligtvis efter sommaren, så de kan användas för att utveckla antivirala läkemedel för riskgrupper och sjuka. Dessa läkemedel kan då ge en passiv immunisering, alltså ett kortvarigt och snabbt skydd mot covid-19, tills vi har ett vaccin som ger långsiktig immunitet. Jag är väldigt glad att många forskare arbetar med detta, det hade varit jobbigt om vi var de enda. Som virolog har jag väldigt blandade känslor. Jag har varit fascinerad av virus sen jag var en skolpojke och får nu vara med att bidra i detta avgörande ögonblick. Samtidigt så dör människor och jag är orolig för mina familjemedlemmar och mig själv. När jag kommer till jobbet är byggnaden nästan tom och gatorna öde. Det känns som en söndag i juli när ingen är kvar i Stockholm. Det är en tung och lite otäck känsla.” 18

Medicinsk Vetenskap №2–2020

Titel: Lektor i virologi vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi. Aktuell med: EU-projektet ’CoroNAb’ som ska utveckla så kallade neutraliserande antikroppar som kan blockera virusets förmåga att infektera celler.


” Vi kan inte skynda mer än vi gör” ”Jag tror inte att någon i sin vildaste fantasi kunde förutse effekten av det här viruset på den globala ekonomin och samhället. När Kina satte Wuhan i karantän i januari så sa man ’det är bara Kina som kan göra så’. Sen såg vi liknande drastiska åtgärder i flera demokratiska länder. Jag tycker det vittnar om tilltron till medicinska lösningar. Idag räknar vi med att vi kan få fram mediciner och vaccin mot olika sjukdomar på ett sätt vi inte gjort tidigare. Men under tiden är det viktigt att vi agerar lugnt och sansat och hittar långsiktigt hållbara lösningar för hela samhället. Vi har också sett ett ökat intresse för vaccinutveckling och virussjukdomar hos allmänheten. Vi som jobbar med vaccinutveckling gör det vi alltid har gjort, men nu är alla andra intresserade. Det är ett ypperligt folkbildningstillfälle, en chans att förklara varför vi behöver vaccin och varför djurförsök är nödvändiga. Den debatten blir ofta svart eller vit, för eller emot. Det här är en chans att nå ut med en mer balanserad syn på nytta och biverkningar.   Flera vaccinutvecklare har redan inlett studier på människa. Det kan innebära att vi har ett vaccin redo för massvaccinering någon gång nästa år, vilket är otroligt snabbt givet att det historiskt tagit 10 till 20 år att utveckla ett vaccin. Vi har själva ett antal vaccinkandidater klara i frysboxarna och kommer snart skala upp våra djurförsök för att se om vi får det immunsvar vi hoppas på. Våra initiala försök gav positiva resultat, djuren utvecklade antikroppar och tog inte skada av vaccinet på något oväntat sätt. Vi vill inte begränsa oss till en vaccinvariant utan kör på flera spår samtidigt tills vi vet vilken som funkar bäst. Samtidigt, jag är realist. Vi kan inte skynda på mer än vad vi gör. Det finns andra som är snabbare och därför tänker vi långsiktigt och fokuserar på att hitta ett vaccin som kan skydda mot flera coronavirus, även sådana som kan dyka upp i framtiden.”

MATTI SÄLLBERG Titel: Professor i biomedicinsk analys, prefekt vid institutionen för laboratoriemedicin. Aktuell med: EU-projektet ”OpenCorona” som syftar till att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset.

Medicinsk Vetenskap №2–2020

19


Guide  Coronatester Vad är frågan?

Tester sätter kunskapen på prov Testa, testa, testa! Det låter enkelt men vad behöver man först veta? Medicinsk Vetenskap ger dig hela listan.

Som man testar får man svar. Många undrar just nu: Är jag smittad? Om ett test hittar virusarvsmassa i kroppen är svaret ja. Vid covid-19 finns virus-RNA i näsan och svalget där man tar prov med en stor tops. Har jag haft sjukdomen? Om immunsystemet har bildat antikroppar mot viruset är svaret ja. För covid-19 tror man att det sker 10–15 dagar efter första kontakten med viruset. Är jag immun? Inget test kan i dagsläget svara på frågan när det gäller covid-19. Men troligen är den som har haft sjukdomen också immun, åtminstone en period.

Text: Lotta Fredholm

Vilken träffsäkerhet krävs?

Testa vad? Bara det kända kan testas. Den som vill testa pågående sjukdom måste ha sekvensen av virusets arvsmassa, antingen DNA eller RNA. Det virus som ger upphov till covid-19 har sin arvsmassa i form av enkelsträngat RNA som byggs upp av cirka 29 000 baser. För att kunna avgöra om en person har haft sjukdomen behöver man veta vilka delar av viruset som kroppen bildar antikroppar mot, för att kunna fånga upp just dessa.

20

Medicinsk Vetenskap №2–2020

Svårt att träffa mitt i prick. Ett bra test ska kunna fånga upp de som verkligen är smittade (eller har haft sjukdomen) – något som kallas sensitivitet, eller känslighet. Exempelvis är PCRtest för att mäta förekomst av virus-RNA en mycket känslig metod. Men ett bra test måste också kunna sortera bort de som inte är sjuka (och inte har haft sjukdomen) – så kallad specificitet. Det är mycket osannolikt att ha 100 procent av dessa båda samtidigt, utan det handlar enligt forskarna om en avvägning.

Vem ska testas? Viktigt att prioritera smart. Enligt många experter är det viktigast att testa personer som kommer in till sjukvården med corona-symtom, så att de kan isoleras, men även de som är hemma och sjuka, så att de verkligen isolerar sig och inte sprider smitta. I andra hand bör alla som arbetar inom vård och omsorg testas, i tredje hand andra samhällsviktiga yrkesgrupper, som poliser eller lärare. Och i fjärde hand andra yrkesverksamma.


Hur krångligt får det vara? Vad är det värsta som kan hända?

PCR-analys är en känslig metod för att upptäcka arvsmassa från virus, men den kräver speciell och dyr apparatur som begränsar användningen utanför forskning och sjukvård. I andra änden av skalan finns enkla hemmatester som säljs på nätet, men utan tillräcklig tillförlitlighet.

Fel svar kan kosta liv. Särskilt illa är en hög andel falskt negativa svar, så att personer tror att de inte har sjukdomen trots att de är smittade. De riskerar då att sprida smittan vidare. Ett negativt svar riskerar också att ge en falsk känsla av trygghet, då inget hindrar att man blir smittad kort efter testningen. När det gäller test för att mäta om en person har haft sjukdomen kan falskt positiva svar vara problematiska. En person som felaktigt tror sig ha haft sjukdomen tror sig då också vara skyddad och kan som konsekvens ta risker med potentiellt allvarlig följd.

Forskare vid Karolinska Institutet försöker ta fram ett sätt att mäta pågående covid-19 med enkla medel. Läs mer på sidan 9.

Foto:Getty Images

Vad betyder ett positivt svar? Alla virusbärare är inte sjuka. Det har förekommit uppgifter om att personer som konstaterats ha haft covid-19 ändå testat positivt igen ganska snart därefter, vilket kan tolkas som att infektionen inte ger upphov till någon immunitet. Det har dock visats bero på att känsliga PCR-test har fångat upp kvarvarande virus-RNA hos patienter, trots att de inte hade någon pågående infektion där nya virus bildas.

Källor: Erin Gabriel, docent och forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik och Ujjwal Neogi, docent och forskare vid institutionen för laboratoriemedicin. Medicinsk Vetenskap №2–2020

21


I fokus  Bioelektronisk medicin

”Ett helt nytt sätt att behandla inflammation” Tänk dig ett implantat som skickar elektriska pulser till en nerv – som i sin tur signalerar till immunsystemet att dämpa inflammation i kroppen. Det låter som science fiction, men försök på patienter med kronisk inflammation pågår. Och resultaten är lovande. Text: Felicia Lindberg Foto: Alexander Donka

D

ET VAR EN forskningsmiss i slutet av 1990-talet som ledde till det stora genombrottet – den oväntade upptäckten att nervsystemet kommunicerar med immunsystemet och reglerar inflammatoriska processer i kroppen. En forskare i Kevin J. Traceys laboratorium på Feinstein Institute for Medical Research i New York skulle injicera ett antiinflammatoriskt ämne i hjärnan på möss, men råkade ta 100  000 gånger lägre dos än planerat. Till forskarnas stora förvåning gav detta upphov till en kraftig antiinflammatorisk effekt, inte bara i hjärnan utan i hela kroppen, med sänkta nivåer av det inflammatoriska ämnet TNF i mössens blod. – Den minimala dosen i hjärnan gav en starkare antiinflammatorisk effekt i resten av kroppen än vad som sker om man injicerar ämnet direkt ute i vävnaderna. Det visar att hjärnan har

22

Medicinsk Vetenskap №2–2020

förmåga att tala om för immunsystemet att dämpa inflammation, berättar Peder Olofsson, läkare och forskare vid institutionen för medicin, Solna vid Karolinska Institutet. Forskarna kallade sitt fynd för den

Många möjliga tillämpningar Bioelektronisk medicin är ett växande forskningsfält som baseras på upptäckter om hur nerver reglerar biologiska processer i hela kroppen. Begreppet rymmer elektrisk stimulering av kroppens nerver för att behandla en rad olika sjukdomar med inflammation som gemensam nämnare. Listan över potentiella tillämpningar omfattar bland annat autoimmuna sjukdomar och hjärtkärlsjukdom.

inflammatoriska reflexen. De lyckades visa att signalerna lämnar hjärnan via vagusnerven, kroppens längsta kranial­ nerv, för att sedan skickas vidare till mjälten och tala om för immuncellerna där att minska tillverkningen av TNF. Efter detta tog forskningen och teknikutvecklingen fart. – Inflammation är kroppens försvar mot skada och innebär att immunsystemet aktiveras för att läka skadan, men tyvärr kan detta påslag ibland bli kroniskt. Eftersom många sjukdomar har inslag av inflammation uppkom snabbt idén att försöka aktivera vagusnerven för att reducera inflammation, och det kan man göra med elektrisk ström, säger Peder Olofsson. PEDER OLOFSSON har ett nära samarbete med Kevin J. Tracey, som är en pionjär inom bioelektronisk medicin, och med utvecklare av implanterbara nervstimulatorer för kliniskt bruk. I kliniska studier följer man ett litet antal svenska och europeiska patienter med Crohns sjukdom som behandlas med pacemakerliknande implantat. Det är en liten metallkapsel med elektroder som inopereras av en neurokirurg på sidan av halsen och skickar elektriska pulser till vagusnerven. Nerven utgår från hjärnstammen och består av över 80  000 nervtrådar som skickar impulser vidare till de flesta inre organ och därmed har potential att påverka ett vitt spektrum av fysiologiska funktioner. Flera kliniska studier av patienter med inflammatorisk tarmsjukdom och ledgångsreumatism har hittills genomförts med uppmuntrande resultat. – Man observerade reduktion av sjukdomsaktivitet och inflammationsmarkörer under behandlingstiden. Många patienter vittnar om stor symtomlindring, men ännu saknas välplanerade, definitiva studier i större patientgrupper, säger Peder Olofsson. Forskarna har också preliminära experimentella resultat som visar att nervaktiveringen inte bara minskar inflammation, utan även tycks öka aktiviteten av ämnen som stimulerar själva läkningsfasen. – En fördel med nervstimulering är att man använder sig av ett kroppseget system. Det minskar förhoppningsvis risken för allvarliga biverkningar, säger Peder Olofsson.


” Det kan räcka med några minutlånga elektriska pulser om dagen för att uppnå en långvarig effekt.” Metoden är egentligen inte ny. Sedan 1990-talet har över 100  000 patienter med epilepsi fått en liknande dosa inopererad som stimulerar just vagusnerven. Förutom de komplikationsrisker som förknippas med all kirurgi är biverkningarna i regel milda, med kittlingar i halsen och heshet. Hos personer med epilepsi är nervstimuleringen påslagen under stora delar av dagen. – Det är fascinerande att vid behandling av inflammation kan det räcka med några minutlånga elektriska pulser om dagen för att uppnå en långvarig effekt. I JANUARI 2020 startade Peder Olofsson upp ett nytt tvärvetenskapligt samarbete med KTH inom forskningscentret MedTech­Labs där läkare, immunologer, ingenjörer och matematiker sammanförs. Forskningen fokuserar framför allt på att reda ut hur signalöverföringen mellan nerver och immunceller går till på molekylär nivå och vilka delar av den stora vagusnerven som kommunicerar med immunsystemet. För även om det finns kliniska data som visar att metoden har potential är det en bit kvar innan den kan implementeras i vården. I dagsläget är nervstimuleringen relativt ospecifik. – Vi behöver förstå detaljer om hur nervreflexer reglerar immunsvar och inflammation för att ha möjlighet att utveckla behandling med större precision och anpassningsförmåga till individuella behov, säger Peder Olofsson. FÖRUTOM ATT KUNNA detaljstyra immunsvaret i specifika organ är det verkligt långsiktiga målet att utveckla ett självreglerande system som kontinuerligt läser av inflammationsnivån och justerar de elektriska pulserna efter det. På sikt tror Peder Olofsson att bioelektronisk medicin har stor potential att komplettera eller ersätta

Peder Olofsson vill använda nervsignaler för att behandla inflammation.

läkemedel mot inflammation som ofta är dyra och förenade med en rad biverkningar. – Inflammatoriska sjukdomar är ett stort samhällsproblem som orsakar mycket lidande världen över. Jag hoppas att vårt arbete med att kartlägga neurala

reflexers reglering av inflammation kan få tillämpning inom bioelektronisk medicin och komma patienter till godo i en inte alltför avlägsen framtid. Då kommer vi förhoppningsvis att kunna behandla överdriven inflammation på ett helt nytt sätt. Medicinsk Vetenskap №2–2020

23


Nyfiken på

V

R

I

U

S

E

N

I

V

Å

R

A

L

I

V

Somliga virus gör oss sjuka, andra är harmlösa fripassagerare och vissa spelar en viktig roll i ekosystem. Dessutom kan de göra medicinsk nytta och möjligen bli ett vapen mot multiresistenta bakterier. Imponerande av något som är så litet att det inte ens lever på riktigt! Text: Anders Nilsson Foto: Getty Images


FINESSLÖS Det nya coronaviruset saknar finess och är svårt att leva med, något som kan vara till dess nackdel i längden.

Medicinsk Vetenskap №2–2020

25


Nyfiken på Virus

IRUS ÄR VÄRLDENS MINSTA och antagligen vanligaste livsform – om vi tillåter oss en generös tolkning av ordet ”livsform”. Virus stämmer inte helt med vår definition av liv, men påminner samtidigt för mycket om liv för att kunna beskrivas som död materia. De är något mitt emellan. Ett stycke genetisk kod, utan egen cell och ämnesomsättning, men med förmåga att föröka sig, utvecklas och sprida sig över världen. Virus är runt 100 till 1 000 gånger mindre än bakterier och det dröjde till 1930-talet­ innan de upptäcktes. Då uppfanns elektronmikroskopet som är betydligt starkare än ljusmikroskop. – Innan dess visste man att det fanns någonting, en sorts smitta som fanns kvar efter att alla bakterier filtrerats bort, men man visste inte vad den bestod i, berättar Anna Smed Sörensen, docent i immunologi vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. Hennes forskning handlar om hur vårt immunförsvar reagerar på bland annat virus. – Ofta är det immunsystemets svar som får oss att känna oss dåliga vid en infektion, säger hon. Men det vore värre om viruset inte bekämpades, det kan få många farliga konsekvenser när infekterade organ fungerar allt sämre. Framgångsrika behandlingar mot virus har funnits betydligt längre än kunskapen om virus. Det första vaccinet, riktat mot virussjukdomen smittkoppor, började användas för mer än 200 år sedan, efter att läkaren

26

Medicinsk Vetenskap №2–2020

” Virus som hängt med länge är generellt lite mer sofistikerade.”

I KAMPEN MOT virussjukdomar har läkarvetenskapen framför allt två vapen att ta till: vaccin och antivirala medel. Efter Jenners smittkoppsvaccin har en rad vaccin mot andra svåra sjukdomar följt. Ett exempel är poliovaccinet som sedan det kom på 1950-talet har utplånat sjukdomen i de flesta delar av världen. Förhoppningar finns om att polioviruset ska bli det tredje som helt utrotas, efter smittkoppor och djursjukdomen boskapspest. Det sista stora svenska utbrottet av polio var 1953–1954, då mer än 3000 drabbades av förlamning. Enligt WHO:s beräkningar förhindrar vaccin årligen mellan två och tre miljoner dödsfall i världen. Det andra vapnet mot virus, antivirala medel, riktar sig mot pågående infektioner. Vissa av dem är botande, andra är bromsmediciner som inte får bort viruset helt men håller infektionen i schack. Antiviraler har en betydligt kortare historia än vaccin. Anders Sönnerborg, i dag professor i infektionsmedicin och klinisk virologi vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet var nybakad läkare när de första kom ut i vården i början av 1980-talet. – Den första riktigt bra antiviralen var herpesmedicinen Aciklovir, säger

Foto: Hjärt-Lungfonden, Stefan Zimmerman

V

Edward Jenner visat att personer som utsatts för kokoppssmitta blev immuna mot smittkoppor. Innan dess hade vaccinliknande metoder, variolisation, använts för samma ändamål i hundratals år i bland annat Kina och Indien. Nästan två sekler efter Jenners experiment blev smittkopporna den första sjukdom som människan lyckats utrota. Segern utropades officiellt av världshälsoorganisationen WHO 1980. Det sista svenska smittkoppsutbrottet inträffade 1963. Virus förknippas ofta med sjukdom, men det är lite orättvist, konstaterar Anna Smed Sörensen. – Det finns väldigt många virus i världen. Bara en liten del av dem infekterar människor, och av dessa är det bara en liten del som gör oss sjuka. Men det är förstås mest dem som det har forskats om – samt i viss utsträckning virus som drabbar viktiga husdjur och grödor. Resten av världens virus vet vi fortfarande rätt lite om. Alla sorters liv på jorden – djur, växter, svampar och bakterier – har sina egna typer av virus, och det mesta tyder på att det är viruspartiklarna som det finns överlägset flest av. I världshaven spelar virus en viktig roll i ekosystemet, genom att infektera och spränga växtplankton i svindlande hastighet. Men mycket om virus roll i ekosystem återstår att ta reda på. Det gäller även människokroppens ekosystem, menar Anna Smed Sörensen. – Den goda bakteriefloran har blivit ett hett forskningsområde, men vilka fördelar vi har av vår virusflora vet vi fortfarande inte, säger hon. Man skulle till exempel kunna tänka sig att virus som infekterar bakterier är viktiga i regleringen av vår bakterieflora. Andra forskargrupper arbetar med sådana frågeställningar, och jag tror att vi kommer att veta mycket mer om bara några år. Över huvud taget händer det mycket

inom virusforskning nu, därför att vi de senaste decennierna har fått riktigt bra verktyg. Vissa virus har följt mänskligheten genom historien. Andra, som det nya coronaviruset, sars-cov-2, har just tagit klivet över till vår art. Hur virus beter sig i kroppen kan avslöja något om hur lång vår gemensamma historia är, förklarar Anna Smed Sörensen. – Virus som hängt med länge är generellt lite mer sofistikerade, säger hon. De kan vara bättre på att inte reta upp immunförsvaret och att hålla sig kvar i kroppen som en kronisk infektion. Nya virus har inte hunnit utveckla samma finess, de orsakar i stället ett kraftigt immunsvar och akut sjukdom. Det är en sämre strategi för viruset. Längst i anpassningen har de virus gått som numera är fripassagerare i våra arvsanlag. – En ganska stor del av människans DNA är faktiskt gamla retrovirus som har lyckats kopiera in sig själva i vårt genom, säger Anna Smed Sörensen. De är i regel inte aktiva längre och påverkar oss normalt inte.


” Att det nya coronaviruset sprids med hosta och nysningar är ingen slump, det är det idealiska sättet. ” han. Den blev mycket framgångsrik och används fortfarande. Det är inget botande läkemedel men mycket effektivt mot symtomen. Framgången med Aciklovir ledde till höga förväntningar på forskningen om antivirala medel. - Under en period fanns förhoppningar om att alla virusinfektioner skulle kunna gå att behandla i framtiden, minns Anders Sönnerborg. Det gjordes stora satsningar på till exempel medel mot förkylningsvirus. Resultaten uteblev dock och många aktörer la så småningom ner sin virusforskning. Men i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet sammanföll två skeenden: en ny dödlig smitta, hiv, spred sig skrämmande fort över världen, samtidigt som den tekniska utvecklingen inom molekylärbiologi och IT började ta fart. - Hiv-forskningen växte snabbt och drog nytta av de nya tekniska möjligheterna, säger Anders Sönnerborg. Den blev på många sätt startpunkten för modern virusforskning. Det var till exempel första gången man använde datorbaserade simuleringar för att räkna ut hur ett läkemedel borde se ut, i stället för att förutsättningslöst pröva sig fram. Det var revolutionerande.

Foto: Bildmakarna, Getty Images

I DAG FINNS ANTIVIRALER mot bland

annat herpes, hiv, hepatit B, hepatit C, influensa och RS-virus – samt en rad virus som inte är lika kända hos allmänheten. Anders Sönnerborg är ordförande för den svenska expertgrupp som tar fram rekommendationer om hur medlen ska användas. – För kroniska sjukdomar har vi en bra och väl använd arsenal av antiviraler, säger han. För akuta infektioner är användningen mer begränsad, främst beroende på tidsaspekten. Medlen behöver sättas in tidigt för att få stor effekt. Därför används antiviraler mot influensa inte så mycket, trots att de finns. Men för vissa patienter är de livsviktiga, påpekar han.

Edward Jenner framkallade immunitet mot smittkoppor och lade grunden för det första vaccinet.

- Virus som de flesta klarar av kan vara livshotande för personer som har nedsatt immunförsvar, till exempel på grund av strålbehandling eller transplantation. För dem kan antiviraler mot exempelvis influensa och mer ovanliga virus vara livräddande. Antiviraler blockerar något steg i virusets kedja av att föröka sig och infektera nya celler. Till skillnad från vaccin, som brukar vara mycket specifika, har de potential att slå brett mot många olika virus. – Det finns vissa mekanismer hos ett virus som inte kan förändras och som därför är gemensamma för en hel grupp, förklarar Anders Sönnerborg. Mutationer som sker där blir alltid till det sämre för viruset, därför uppstår ingen variation. Det är en svaghet som kan utnyttjas. Antivirala medel som blockerar en sådan mekanism slår mot hela gruppen

av virus. Ett viktigt forskningsområde i dag är att utveckla sådana så kallade bredspektrumantiviraler. VIRUSFORSKAREN Ali Mirazimi delar sin tid mellan Folkhälsoinstitutet, Statens veterinärmedicinska anstalt och Karolinska Institutet, där han är adjungerad professor i virologi vid institutionen för laboratoriemedicin. Han är involverad i forskning om såväl test som antiviraler och vaccin för sars-cov-2. Att kinesiska djurmarknader snabbt pekades ut som virusets mest sannolika källa är ingen slump, förklarar han. När mänskligheten drabbas av ett nytt virus är det med stor sannolikhet ett djurvirus som har förändrats – och den mest gynnsamma miljön för sådana förändringar är där människor och många djurarter trycks ihop på litet utrymme. – Olika arter får i sig varandras virus Medicinsk Vetenskap №2–2020

27


Nyfiken på Virus och en mångfald av mutationer gör att de någon gång överlever i en ny värd. Virus som stöter på varandra kan också utbyta genetiskt material. Stora, trånga marknader för levande, vilda djur är därför den perfekta grogrunden för en ny smitta. Men fladdermössen då? Hur kommer det sig att just fladdermöss nämnts som misstänkt viruskälla för allt från ebola till covid-19? Bär de på extra mycket virus? Nja, framför allt är de väldigt vanliga. Världens 1 200 fladdermusarter utgör en femtedel av alla däggdjursarter. Bara gnagarna är fler – och de sprider också mycket virus.

När ett virus har tagit klivet från djur till människa – vad avgör då om det kommer att smitta en begränsad skara eller orsaka en hel pandemi?

– Först och främst beror det på hur smittan sprids, säger Ali Mirazimi. Att det nya coronaviruset sprids med hosta och nysningar är ingen slump, det är det idealiska sättet. Då sprider folk virus i luften runt sig hela tiden och det blir oerhört svårt att undvika att smittas, vilket vi har sett den här våren. Näst bäst för viruset är oral-fekal smitta, som vinterkräksjukan. Hur sjuka de smittade blir spelar också en viktig roll, påpekar han. – SARS-viruset 2003 var väldigt aggressivt. I stort sett alla smittade hamnade på sjukhus. Det gjorde att viruset aldrig kunde etablera sig i befolkningen. Ju mildare symtom, desto lättare för ett virus att få stor spridning. Slutligen är geografin en avgörande faktor. 28

Medicinsk Vetenskap №2–2020

Ebolavirus samexisterar fredligt med fladdermöss men är dödligt för människor.

– På landsbygden i Gabon eller Sibirien finns goda förutsättningar att kunna avgränsa ett smittoutbrott till enstaka byar. Men har du smittan i Hongkong blir det svårt. Då kan den dyka upp var som helst i världen dagen efter. Virus är egentligen inte ute efter att ställa till det för oss, betonar Ali Mirazimi. – Det bästa för ett virus är att dess värd lever och mår bra, säger han. Vissa orsakar symtom för att spridas, men utöver det vill de egentligen inte jävlas med oss. När virus dödar så är det av misstag, så att säga. Ofta för att det hamnat utanför sin naturliga miljö. Ebolavirus samexisterar fredligt med de fladdermöss som det vanligtvis bor i, men blir dödligt när det råkar hamna i apor och människor. ETT ANNAT SKÄL att se mer försonligt på virus är att de också kan vara till nytta för oss. Virus förmåga att föra in nytt DNA i celler har redan gjort dem till användbara verktyg inom genteknik. Det har också länge talats om bakterievirus, så kallade bakteriofager, som ett möjligt vapen mot farliga bakterier. Bakteriofagerna har visat sig svåra att tämja, men bättre tekniska förutsättningar och ökande problem med antibiotikaresistens gör att intresset för forskningsområdet ökar.

Tre teorier om hur virus uppstod Varifrån kommer virus? Hur uppstod de från början? Det vet vi inte, men (minst) tre teorier har föreslagits. Det är möjligt att flera av teorierna stämmer. Virus kan ha uppstått flera gånger, på olika sätt. Virus kan vara arvsmassa på rymmen. En liten del av cellen som råkat få förmåga att vandra mellan celler och därmed slagit in på en egen väg i evolutionen. Virus kan vara en före detta levande organism som extrembantat. Andra mikroorganismer, som klamydiabakterien, har gjort samma sak fast inte lika radikalt. De har rationaliserat bort delar av sig själva för att i stället leva som parasiter inuti andra arters celler. Även mitokondrierna, cellernas kraftverk, tros ha varit egna organismer från början. Virus kanske kom först! I dag tror många forskare att det första livet på jorden inte baserades på DNA utan RNA – i likhet med många virus. Att virus är ett mellanting mellan liv och icke-liv skulle kunna bero på att de härstammar från denna allra tidigaste del av livets utveckling. Ett proto-liv som aldrig fortsatte utvecklingen mot liv, men blev framgångsrikt ändå.

Foto:Getty Images

SOMLIGA VIRUS ÄR mycket selektiva och infekterar bara en art, andra kan leva i många olika arter. Ofta orsakar de sjukdom bara hos vissa. – Ett av de virus jag forskar om, Krim-Kongo blödarfebervirus, trivs i allt från fästingar och vissa fåglar till däggdjur och människor. Men vad vi vet blir bara en art sjuk: människan, säger Ali Mirazimi. Det finns dock gränser. Virus för växter eller bakterier kan, så vitt man vet, aldrig infektera människor. Våra celler är alldeles för olika. Kroppstemperaturen är också viktig, därför är det inte sannolikt att ett varmblodigt djur som människan skulle drabbas av till exempel fiskvirus.


ANNONS

Tack till alla som stödjer KI:s forskning om covid-19 Aldrig förr har omställningen av forskningen på Karolinska Institutet (KI) skett så snabbt som den gör idag. På KI startas kontinuerligt forskningsprojekt som syftar till att hitta effektiva behandlingsmetoder, skapa säkra vaccin eller ge oss mer kunskap om hur det nya coronaviruset fungerar. Utan engagemang från privatpersoner, företag och stiftelser hade många av dessa projekt inte redan varit igång, eller ens kunnat starta alls. Stort tack till alla er som gör vår forskning möjlig!

Vill du vara med och bidra till KI:s forskning?

Foto: Getty Images

Besök ki.se/stod-forskning-covid19 eller kontakta Development Office på do@ki.se

KAROLINSKA INSTITUTET UPPDRAGSUTBILDNING Kompetensutveckling inom vård, omsorg och hälsa

MOD JOBBAR FÖR ATT INGEN SKA BEHÖVA DÖ I VÄNTAN PÅ ORGAN

Magisterutbildning i demensvård för läkare 60 hp på distans - kursstart november 2020 En internationell utbildning som tar dig genom forskning/ bästa praxis och ger dig redskap att bättre möta personer med demenssjukdom. Under utbildningen utarbetar du exempelvis behandlingsriktlinjer och vårdplaner att ta med och använda i ditt dagliga arbete. Du utökar även ditt nationella och internationella nätverk inom området. Utbildningen, som tagits fram i samarbete med Silviahemmet har ett flexibelt distansupplägg som gör att du kan Kontakta oss för mer arbeta samtidigt som du information! kompetensutvecklar dig på halvfart under två år.

www.ki.se/uppdragsutbildning/demens

www.ki.se/uppdragsutbildning SWISH: 900 39 48 WWW.MERORGANDONATION.SE

85x115_KIUU_nr2_2020.indd 1

2020-04-22 15:44:00


Intervjun  Anna Martling

Hon räknar varje steg ”Så länge vi gör framsteg, hur små de än är, så ger de mig kraft att arbeta vidare”. Kirurgen och professorn Anna Martling slår sig inte till ro: Nu testar hon om vanliga huvudvärkstabletter kan bli nästa steg. Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

30

Medicinsk Vetenskap №2–2020


IDOG

”Framgång kommer inte utan hårt arbete.” Anna Martlings motto gäller både hennes jobb som kirurg och som professor.

Medicinsk Vetenskap №2–2020

31


Intervjun  Anna Martling

C IRKA 6  0 00 PERSONER insjuknar i tjock- och ändtarmscancer i Sverige årligen och sjukdomen ökar för varje år. – Vi vet inte varför. En orsak kan vara att vi blir äldre och äldre och då ökar risken för cancer. Det kan också ha att göra med vår livsstil, att vi rör oss för lite och äter viss mat som ökar risken, exempelvis rött kött, säger Anna Martling. Sjukdomen drabbar främst personer i 70-årsåldern men på senare år har en ökning även skett bland personer under 50. – Det är ett nytt och oroande fenomen som vi sett i vår forskning. Orsakerna till detta måste vi undersöka närmare, säger hon. Att förbättra prognosen och livskvaliteten för patienter med tjock- och ändtarmscancer är Anna Martlings mål både som läkare och forskare. – Vi tar fram nya behandlingar och testar dem. Genom att genomföra väldesignade studier och vara uthålliga, tar vi hela tiden små steg i rätt riktning. På sikt innebär det stora förbättringar för patienterna, säger hon.

ANNA MARTLING BÖRJADE forska för snart 25 år sedan och då låg fokus på att förhindra lokala återfall av cancern i tarmen. Då fick 30 procent av patienterna tillbaka cancern i tarmen. – Nu är återfallsrisken cirka fem procent så vi har blivit mycket bättre på att behandla lokala tumörer. Tjock- och ändtarmscancer är dock fortfarande en av de dödligaste cancersjukdomarna och det är den spridda, metastaserade formen som är den farligast. Nu handlar därför en stor del av vår forskning om hur vi ska förhindra att tumörerna sprider sig, säger Anna Martling. 32

Medicinsk Vetenskap №2–2020

Historiskt har kirurgi varit den enda botande behandlingen mot denna cancerform. I dag är det inte ens säkert att patienten behöver genomgå kirurgi, i vissa fall kan strålning och cellgiftsbehandling räcka vilket Anna Martling undersöker i en pågående studie. Behandlingen har också under de senaste 25 åren, gått alltmer mot att skräddarsys för den enskilda patienten. – Tack vare den nya precisionsmedicinen, som innebär att man mäter exempelvis förekomst av vissa gener, RNA eller protein, är behandlingen möjlig att individanpassa. Precisionsmedicin är dock fortfarande i sin linda inom tjock- och ändtarmscancer men kommer framöver att kunna påverka vilken behandling som ges till den enskilde individen. Det kan gälla till exempel val av kirurgisk strategi, strålbehandling och om man ger läkemedel eller inte, säger hon. Även den ordning i vilken man ger olika behandlingar, exempelvis operation i förhållande till strålbehandling, påverkar utfallet. – Det kan vara viktigt, inte minst när det gäller att minska risken för komplikationer och biverkningar. Att vi ofta tar bort en stor del av tarmen kan ge kvarstående problem som till stor del påverkar livskvaliteten. Målet är att kunna ge så skonsamma behandlingar som möjligt men med största möjliga effekt. Precisionsmedicin kommer att kunna hjälpa oss att välja behandling i varje enskilt fall, säger Anna Martling. Namn: Anna Martling Titel: Professor i kirurgi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet och överläkare och kolorektalkirurg inom Tema Cancer, Karolinska universitetssjukhuset. Dekan för KI Nord. Ålder: 51 år. Familj: Make, två vuxna söner, tre bonussöner. Jag har även en storfamilj i form av mina syskon och deras familjer som ger mig mycket trygghet och gemenskap. Så kopplar jag av: Jag gillar kriminaljournalistik och berättelser om brott. Inspireras av: Min stora familj och många kompetenta kollegor jag stött på genom åren. Mest oväntade forskningsfynd: Det tror jag alltid ligger i framtiden och det känns motiverande!

Numera tittar forskarna också mer på vilka genförändringar som är kopplade till olika cancerformer. Man har exempelvis upptäckt likheter på gennivå som gör att man kan använda behandlingar som fungerar vid en cancerform och applicera på en annan. – Till exempel immunterapi som fick sitt genombrott vid behandling mot hudcancerformen malignt melanom och sedan har använts vid flera andra cancersjukdomar, exempelvis lungcancer och njurcancer, säger Anna Martling. SEDAN 2008 SCREENAR man alla personer som är 60-69 år i Region Stockholm för tjock- och ändtarmscancer genom att leta efter blod i avföringsprover. Hittar man blod går man vidare och gör en endoskopisk undersökning där tarmen undersöks med en kamera för att leta efter en förklaring till blödningen, exempelvis polyper eller tumörer. Nyligen rekommenderades att screening ska införas på nationell nivå men det slutliga beslutet tas av varje region enskilt. – Screening för tjock- och ändtarmscancer är mycket resurskrävande. Men flera stora studier har visat att den leder till en minskning av dödligheten i tjock- och ändtarmscancer med cirka 20-25 procent. Därför är det nästan lite konstigt att det dröjt så länge innan man infört detta nationellt, säger Anna Martling.

På grund av coronapandemin pausas nu screeningen i Region Stockholm och i andra delar av landet. Vad kommer det att får för framtida konsekvenser för vård och forskning?

– Det kommer sannolikt innebära att vi får en ansamling av nya cancerfall när läget återgår till det normala.Vi ser också en kraftig minskning av forskning inom andra områden än covid-19. Konsekvenserna av det är i nuläget svåra att uppskatta, säger hon. En aktuell studie som Anna Martling är ”verkligt exalterad” över är den som handlar om den möjliga preventiva effekten av acetylsalicylsyra, en frekvent använd smärtstillande och febernedsättande substans som ingår i läkemedlet aspirin. Tidigare studier har visat att personer som regelbundet tar acetylsalicylsyra har en minskad risk att få förstadier till cancer – polyper – i tarmen, samt har en minskad risk att insjukna i tarmcancer.


” Om forskning bara vore framgångar så vore det inte forskning.” – Det vi nu studerar är om det även kan minska risken för fjärrspridning hos personer med tjock- och ändtarmscancer som har en specifik mutation i tumörcellerna, säger hon. Studien kommer att omfatta 600 patienter som ska få behandling med studieläkemedel under tre år. Första resultaten beräknas komma 2023. – Om det visar sig att acetylsalicylsyra har den effekt som vi hoppas, så har vi en mycket billig, välbeprövad medicin som kan rädda upp till 300-400 liv per år i Sverige. Det skulle i så fall innebära ett stort behandlingskliv framåt för denna patientgrupp, säger hon. I OCH MED all ökad kunskap som forskningen genererar kan läkarna göra mer för patienten, men det ställer också högre krav på vården. – Det behövs fortfarande mycket mer forskning och satsningar inom exempelvis precisionsmedicin för att vi ska kunna individualisera behandlingen på riktigt. Och då behöver forskare inom allt från grundforskning, epidemiologi till kliniska forskare verksamma inom vården arbeta tillsammans, säger Anna Martling. En utmaning för både forskning och undervisning är dock det nya vårdlandskapet där en stor del av specialistvården flyttat ut från akutsjukhusen till vårdval inom öppenvården. – Det är praktiskt svårt att genomföra forskning, exempelvis inkludera patienter och ta prover, när patienterna går på behandling hos så många olika vårdgivare. Detta är utan tvekan den största utmaningen för att kunna bedriva bra och effektiv forskning inom mitt fält liksom inom många andra områden just nu, säger Anna Martling.

Anna Martling om  …

STOLT

”Den vilja och kompetens som vi sett hos medarbetare att vilja bidra under coronautbrottet gör mig varm”, säger Anna Martling.

Kan du inte bli trött inför denna stora utmaning?

– Inte trött men jag kan bli frustrerad. Och frustration kan vara en bra drivkraft. Vi måste bara lösa detta och det måste ske genom nära samarbete mellan vårdbeställare, vårdgivare och forskare. Forskning måste vara en naturlig och integrerad del av omhändertagandet av patienten. Därför måste utrymme och resurser för detta skapas

… cancer som en sjukdom: Man brukar säga att cancer inte är en sjukdom utan flera hundra. På senare tid har man förstått att det också finns likheter mellan olika cancerformer.

…  att vara dekan: Det innebär att stödja och utveckla andras forskning och utbildning, att se till att ge de som arbetar på universitetet så bra förutsättningar som möjligt. Det är väldigt inspirerande.

oavsett vårdnivå och driftsform. Ett möjligen något slitet men likväl sant uttryck är att dagens forskning är morgondagens sjukvård, säger hon. Nej, trötthet är knappast Anna Martlings utmärkande drag. Man behöver inte heller se så negativt på motgångar, menar hon. – De kan ge lärdomar som gör oss bättre. Om forskning bara vore framgångar så vore det inte forskning, säger hon.

… min bästa forskaregenskap: Jag är påhittig och gillar att lösa problem med andra. Och jag har en stor arbetskapacitet. Men viktigast av allt: Jag gillar verkligen forskning!

… coronapandemin: Jag är imponerad över Karolinska Institutets förmåga att snabbt anpassa sig till extraordinära förhållanden och samtidigt bidra till vetenskap och utbildning under krisen. Medicinsk Vetenskap №2–2020

33


På djupet Organdonation

Fler organ på väg

Stora förändringar är på gång inom svensk donationsverksamhet. Det kan ge fler organ, från både levande och avlidna donatorer, och påverka väntelistan för transplantation. Text: Annika Lund

34

Medicinsk Vetenskap №2–2020


Medicinsk Medicinsk Vetenskap Vetenskap №2–2020 №2–2019

35


På djupet Organdonation

I HAR HÖRT larm om organbrist i Sverige i åratal. Det har varit svårt att förstå: det finns ingen motvilja i samhället. Tvärtom. Svenskar skänker gärna sina organ efter döden. Enligt en Sifoundersökning från 2018 är 83 procent av svenskarna positiva eller försiktigt positiva till att donera sina organ efter döden. I Spanien, som har betydligt fler avlidna donatorer, är motsvarande siffra 63 procent, enligt föreningen Mer Organdonation, MOD. Hindren mot organdonation har varit andra än att den avlidna har sagt nej. Det har bland annat handlat om invecklade knutar inom juridik och organisationsstruktur. Tidigare har det också handlat om ovana av att fånga upp möjliga donatorer på intensivvårdsavdelningar. Två statliga utredningar har undersökt juridiska hinder, fyra ministrar har varit inblandade. Det har varit tålamodsprövande för dem som arbetar inom fältet – och för dem som väntar på organ. Samtidigt har kurvorna för genomförda donationer sakta klättrat uppåt. År 2000 transplanterades cirka 450 organ. 2019 var motsvarande siffra 812. Bakom de förbättrade siffrorna ligger ett träget arbete inom många fält. Det finns numera en bättre struktur för att identifiera möjliga donatorer och vana vid att prata med närstående. Men långt mer än så har gjorts. Flera stora förändringar rullar nu ut i svensk donationsvård. En av dem handlar om möjligheten att använda organ från en helt ny grupp av donatorer, från dem som dör i en annan situation än tidigare givare. En annan förändring handlar om avancerad matematik, som 36

Medicinsk Vetenskap №2–2020

DET ENA PROJEKTET handlar om en donationsprocess som kallas DCD, donation efter cirkulationsstopp. Det handlar om donation från avlidna som har dött i en annan situation än vad tidigare donatorer har gjort. I Sverige har tidigare endast den som dör under pågående respiratorvård kunnat donera. Ett exempel på en sådan situation är en trafikolycka, där någon får en skallskada, som får hjärnan att svullna så kraftigt att cirkulationen i hjärnan upphör. Då uppstår en total hjärninfarkt, hjärndöd, och patienten dödförklaras. Eftersom döden sker under pågående respiratorvård är organen fortfarande syresatta. En donation kan genomföras i upp till 24 timmar efter döden. Men väldigt få dör så här. Det gör antalet potentiella donatorer väldigt litet. Det är en viktig förklaring till varför vi har såpass få donationer i Sverige trots att donationsviljan är stor. I Sverige hade vi under 2019 drygt 19 organdonatorer per miljon invånare. Det kan jämföras med Spanien, där motsvarande siffra är nära 49, enligt Mer Organdonation, MOD. Men nu sprids möjligheten att använda organ från patienter som dör i andra situationer. Det kan handla om någon som får ett hjärtstopp, men får hjärtat igångsatt med en defibrillator. Efter det förs patienten till sjukhus och hamnar på IVA, med respirator. Vid undersökning visar det sig att hjärnan fått stora skador till följd av syrebristen, så stora att de är oförenliga med fortsatt liv. Vid sådana tillfällen är det i dag praxis att avsluta den livsuppehållande behandlingen. Konkret betyder det att man kopplar bort respiratorn. Detta eftersom fortsatt livsuppehållande

Under 2019 genomfördes 56 lungtransplantationer i Sverige.

behandling inte kommer att föra patienten tillbaka till livet utan endast förlänga dödsprocessen. En tidpunkt för att stänga av respiratorn kan bestämmas tillsammans med de närstående, som då kan närvara vid dödstillfället. När respiratorn är borta upphör andningen och hjärtat slutar att slå efter en stund. Då upphör cirkulationen i hjärnan, varpå total hjärninfarkt inträder och patienten dödförklaras. Det här tillvägagångssättet är praxis redan idag inom intensivvården, när någon är för sjuk eller för skadad för att leva vidare. Det nya som nu sker är att dessa patienters organ kan tas tillvara. Men det är bråttom. Utan syre skadas organen. Fem minuter efter dödens inträffande rullas den avlidna till en operationssal, där organen måste tas tillvara inom en halvtimme. För att göra detta möjligt måste donationen förberedas redan innan patienten är död. Annars kan inte operationsteamet stå redo och mottagarna vara förberedda. SEDAN 2018 är det tillåtet att titta i donationsregistret redan under döendet. Men det får endast ske om sjukvården har fattat ett medicinskt beslut om att avbryta en livsuppehållande behandling. – Det är viktigt att betona att beslutet om att avbryta behandlingen tas helt självständigt, oberoende av en eventuell donation. Beslutet baseras endast på en medicinsk bedömning av patientens prognos och möjlighet till fortsatt liv. Beslutet att starta en donationsprocess baseras på personens vilja att få donera sina organ efter döden. Beslutet att avsluta behandling får aldrig påverkas av en eventuell efterföljande donationsprocess, säger Annika Tibell, som har ingått i DCD-projektets styrgrupp.

Foto: Martin Stenmark

V

kommer ge fler njurar, och, lika viktigt, en chans för mycket svårmatchade personer att få transplanteras. – Vi har haft en sakta ökande tillgång på organ i Sverige, en positiv utveckling sedan många år. Nu sker viktiga förändringar som kommer att ge ytterligare tillskott av organ. Man skulle kunna beskriva det som en propp som långsamt har släppt, säger Annika Tibell, transplantationskirurg och professor i etik vid institutionen för lärande, informatik, management och etik vid Karolinska Institutet.


Foto: Ulf Sirborn

Under 2018 inleddes ett pilotprojekt med DCD i Sverige. Sex sjukhus har deltagit och totalt tio avlidna personer har skänkt sina organ. Det har lett till att 17 personer har fått en ny njure och en person nya lungor. Nyligen avslutades projektet och det är nu upp till regionerna att införa metoden på fler sjukhus runt om i landet, enligt en nationell introduktionsplan. Flera pilotsjukhus har redan permanentat rutinen, bland annat Karolinska universitetssjukhuset och Södersjukhuset. På sikt väntas det vara möjligt att genomföra mellan 40 och 80 DCD-donationer per år i Sverige, enligt projektets slutrapport. Det skulle öka tillgången på organ med 20 till 40 procent. I pilotprojektet donerades endast njurar och lungor. Men fler organ kan bli aktuella. Vid transplantationskliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge finns beredskap för att ta tillvara även levrar från DCDdonatorer. Det har förberetts länge av bland andra transplantationskirurgen Greg Nowak, som är adjungerad lektor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet. GREG NOWAK FÖRKLARAR att levern är ett mycket komplext organ med många arbetsuppgifter. Där bryts vissa ämnen ned, andra bildas och ytterligare andra lagras. Det innebär att det inte finns något sätt att på konstgjord väg sköta dess funktioner vid en svikt. För levrar finns ingen motsvarighet till njurdialys eller hjärt-lungmaskiner. En transplanterad njure kan tillåtas ta viss tid på sig för att återhämta sin funktion efter transplantationen. Under tiden kan mottagaren få stöd med dialys. Men en lever måste kunna sköta de flesta av sina funktioner omedelbart efter transplantationen, eftersom det inte finns någon maskin som kan hjälpa till. – Det gör levern mycket känslig för skador som kan uppkomma i samband med syrebrist, eftersom den måste fungera omedelbart. Om vi ska använda levrar vid DCD-donation måste vi göra något extra för att organet ska ha tillräckligt hög kvalitet för att transplanteras, säger Greg Nowak. Denna extra omsorg kommer att ges

” Nu sker viktiga förändringar som kommer att ge ytterligare tillskott av organ.” i en särskild maskin, en så kallad perfusionsmaskin. I den ska leverns kärl kontinuerligt genomspolas med vätska, en process som efterliknar blodcirkulation. Det ger levern en mer skonsam förvaring och dessutom går det att undersöka kvaliteten innan själva transplantationen mer grundligt. I en perfusionsmaskin kan levern grovt förenklat ”jobba på som vanligt”, vilket håller dess funktioner mer intakta. Användning av perfusionsmaskin är därför mycket vanligt utomlands vid DCD-donationer. Men både i Sverige och utomlands är önskemålet att levern inte endast ska förvaras i perfusionsmaskinen. Målet är att de ska trimmas upp – läka ut från

skador de hade redan innan, när de var i donatorns kropp. Levrarna ska helt enkelt få behandling. Syftet är att de ska återhämta sig snabbare i mottagarens kropp – eller att det mer tydligt ska stå klart att levern inte går att transplantera. Om metoden är framgångsrik är planen att inte bara DCD-levrar ska behandlas, utan även andra. Det är nämligen ett problem, berättar Greg Nowak, att kvaliteten på donerade levrar har sjunkit över tid och att allt fler måste avböjas. Enligt Greg Nowak kan de här levrarna behandlas med perfusionen så att de kommer i bättre skick. – Redan nu kan vi efter ett dygns genomspolning få bort fett ur en lever. Men vi vill nå fram till en rutin där vi ger varje donerad lever en individuell behandling, baserad på leverns skick. Vi vill väga in allt vi vet om levern och mottagaren och kunna göra ännu mer riktade urvalsprocesser. En lever med hög grad av förfettning skulle kunna få perfusionsbehandling, men även om viss förfettning kvarstår läker detta vanligen ut i mottagaren om denne lever mycket hälsosamt, säger han. Han beskriver en hel repertoar av

Stor donationsvilja i befolkningen …

83 % av svenskarna vill donera organ efter döden.

Cirka 20 procent av svenskarna är anmälda till Donationsregistret.

Nära 50 procent av svenskarna har gjort sin vilja känd via Donationsregistret, donationskort eller närstående.

… men liten andel faktiska donatorer

89 000 812 personer dog i Sverige under 2019.

191 147

avlidna personer donerade sina organ 2019.

levande personer donerade sina organ 2019.

organ skänktes totalt 2019. Det var njurar, levrar, hjärtan, lungor, bukspottskörtlar och cellöar (också från bukspott­körtel).

37

personer dog i väntan på transplantion under 2019.

Källor: Socialstyrelsen, Vävnadrådet, Mer Organdonation Medicinsk Vetenskap №2–2020

37


På djupet Organdonation

DCD ÄR ALLTSÅ det ena stora projektet som kommer att öka antalet organ i Sverige. Det andra handlar om njurar – och extremt avancerad matchnings38

Medicinsk Vetenskap №2–2020

teori. I bakgrunden finns ett Nobelpris kring just detta, utdelat inom ämnesområdet ekonomi under 2012 till två amerikaner. I Sverige ledde prisutdelningen till att nationalekonomen Tommy Andersson, professor vid Lunds universitet och Handelshögskolan i Stockholm, skrev en artikel i Läkartidningen. Hans förslag var att använda beräkningsmodellerna, som tidigare använts i andra länder för att få rätt njure att hitta rätt mottagare, även inom svensk donationsverksamhet. – Jag nappade direkt på detta. Det gjorde även min kollega Per Lindnér på Sahlgrenska i Göteborg. Vi tog båda två kontakt med Tommy Andersson och sedan dess har vi jobbat tillsammans med det som numera kallas njurbytesprogrammet STEP, säger Lars Wennberg, transplantationskirurg

DET HÄR KANSKE låter enkelt – men det är det inte. Lars Wennberg beskriver hur snabbt antalet möjliga kombinationer växer. Om 50 par ingår i ett njurbytesprogram är antalet möjliga kombinationer 3,04 x 1064. Siffran är

”Vården kan hjälpa till att hitta en levande donator” Eva Lagging är doktorand vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, LIME, vid Karolinska Institutet. Hon forskar om sjukvårdens roll i att få fram levande donatorer. Ska sjukvården ta ett större ansvar i att få fram levande donatorer? – Man kan se det så här: Det finns en struktur kring donation från avlidna personer. Sjukvården vet när och hur de ska prata med de närstående till den som avlidit. Vi har inte motsvarande struktur kring donation från levande personer. Är det rimligt att det är den som är njursjuk som ska fråga sina närstående? Det

kan vara mycket känsligt och svårt. Alla har heller inte lika stora nätverk. Därför skulle det behövas en struktur även kring levande donation. Tar sjukvården några sådana initiativ i dag? – Ja. I Stockholm använder Danderyds sjukhus sedan flera år ett färdigformulerat brev som skickas till vissa närstående. Vilka som får brevet bestäms av den njursjuka patienten. Brevet innehåller bland annat information om vad levande njurdonation är och telefonnummer till vårdpersonal för den som vill veta mer. Det är ett brev som lyfter frågan om donation, som ger vägar att söka sig vidare för den som själv vill. Den

stora poängen är att det är sjukvården som är avsändare, inte patienten. Ett liknande brev är på väg att börja användas även av Akademiska sjukhuset i Uppsala. På Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge ordnas regelbundet informationsträffar, öppna för den som vill gå dit, och där kan man få träffa personer som skänkt eller fått organ och få lära sig mer, helt utan förpliktelser. Hur har brevet uppfattats? – Jag har djupintervjuat 15 personer som fått brevet. De har tyckt brevet och dess syfte har varit bra, oavsett om de har velat gå vidare och skaffa mer information eller inte. Ingen har tagit illa upp och ingen har tyckt att det har varit okänsligt. Har det haft resultat? – Danderyds sjukhus har skickat ut drygt 50 sådana här brev. I flera fall har det lett till att en närstående har skänkt en njure.

Foto: Alex Gerdov, Privat

möjliga behandlingar som han undersöker i sin forskning. Flera av dem går ut på att man tillför olika läkemedel till vätskorna i perfusionsmaskinen. Några av dem används redan i dag vid vissa leversjukdomar, till exempel vanlig omega 3-fettsyra. Det verkar också vara värdefullt att tillföra syre genom perfusionsvätskorna, särskilt vid DCDdonation. Vidare kan perfusionen utföras med hjälp av kall eller kroppsvarm vätska, med olika för- och nackdelar. Men – det är klurigt att bedöma skicket på en lever, eftersom den har flera arbetsuppgifter. Lungor som klarar av ett visst mått av gasutbyte kan transplanteras, ett hjärta som pumpar en viss volym också. Sådana enkla, tydliga mätvärden saknas för levrar. I dag bedöms de av kirurgen före transplantation, delvis genom vissa laboratorievärden, men också utifrån hur de ser ut. En bra lever är rödbrun till färgen medan en fettlever blir gulaktig. Ett mer heltäckande testkit är ett annat bidrag från Greg Nowak och hans forskarkollegor. De har tagit fram en metod som kombinerar de laboratorietester som redan finns med nya inslag, som att mäta förekomst av vissa ämnen från perfusionsvätskan. Det gör det möjligt att snabbt och mer objektivt få en mer rättvisande bild av skicket på en donerad lever. Testet kommer börja användas samtidigt som perfusionsmaskinen. Förhoppningen är att det här sättet att hantera levrar ska ge bättre långtidsresultat vid transplantationer. Ettårsöverlevnaden har förbättrats kraftigt de senaste decennierna, men risken för att få problem efter längre tid, efter kanske tio år, är ungefär densamma. – Vi vet att en del av de komplikationer som uppstår på sikt beror på att levern skadas under donationsprocessen. De skadorna kanske inte upptäcks förrän efter flera år. Vår förhoppning är att vi ska kunna identifiera brister redan innan transplantationen, medan levern ligger i perfusionvätska, och samtidigt kunna behandla skadorna. Målet är att levrar som transplanteras generellt sett kommer att vara i bättre skick, vilket skulle minska långtidskomplikationerna, säger Greg Nowak.

vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och docent vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet. I njurbytesprogrammet ingår par, som består av en njursjuk person och en levande donator, som vill skänka en njure till den sjuka. Men det går inte. Njuren matchar inte, rent immunologiskt. Däremot kanske någon annan kan få denna njure – men den levande donatorn vill hjälpa just sin närstående. Om man då hittar ett par som är i motsvarande situation kan de fyra göra ett korsvist byte, där båda mottagarna får en njure av en levande donator, men inte den de själva känner.


Foto: Emelie Otterbeck

” Jag är varken präktig, modig eller tuff” ”För flera år sedan, när jag satt och läste på Facebook, såg jag en text om en kvinna som väntade på en njure. Hon gick i dialys och kunde inte resa eller göra roliga saker med sina barn. Texten bet sig fast i mig. Jag tänkte på allt roligt jag har gjort med mina fem barn och ville hjälpa henne. Jag skickade spontant ett meddelande till henne via Facebook, där jag frågade om hon ville ha min ena njure. Det blev starten på min donationsprocess. Hon fick till slut en njure av någon annan, men jag hade bestämt mig för att bli anonym donator. Utredningen gjordes vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Jag blev grundligt undersökt, både psykologiskt och medicinskt. Jag blev beskriven som mycket frisk och godkändes som donator. Själva urtagsoperationen var inte jobbig alls. Jag skrevs in dagen före och fick bo på ett patienthotell. På operationsdagen gick jag till fots till sjukhuset i gryningen, ingreppet tog kanske tre timmar. Efter två eller tre dagar på sjukhus fick jag åka hem. Jag var sjukskriven i fyra veckor. Det gjorde faktiskt inte ont. Jag har förstått att transplantationen av njuren gick bra. Det vore roligt att få veta mer, men jag förstår varför man inte får det: mottagaren ska inte känna någon tacksamhetsskuld gentemot mig. Och det behövs inte heller, jag hade redan gjort slut med den där njuren, jag hade bestämt mig för att ge bort den. Nu går jag på årliga kontroller och får min hälsa och njurfunktion övervakad. Det är en bra sak. Ska jag leta efter något som inte fungerade så var det kontakterna med Försäkringskassan. De krånglade. Jag hade flera arbetsgivare och det blev kortslutning i deras system. Jag hoppas att min historia kan inspirera någon annan. Jag är varken präktig eller modig eller tuff – man kan vara en vanlig person och skänka sin njure helt anonymt.” Berättat för: Annika Lund

PERNILLA ANDERSSON Ålder: 52 år. Bor: Malmköping. Gör: Utbildar sig till undersköterska. Har skänkt en njure anonymt till en okänd mottagare.

Medicinsk Vetenskap №2–2020

39


MICAELA HAMRIN Ålder: 29 år. Bor: Åkersberga. Gör: Arbetar som kommunikatör på Mer Organdonation, MOD. Fick en ny njure av sin farmor.

”Jag blev plötsligt sjuk under våren när jag var 18 år, i slutet av tvåan på gymnasiet. Under loppet av några dagar fick jag mängder av konstiga symtom. Jag fick ont i kroppen, kunde inte röra fötter och händer normalt, mådde illa och var matt och svag. Efter några dagar fick jag feber. Till slut kunde läkarna säga att jag hade en akut njursjukdom, men ingen förstod vilken. I dag vet jag att min sjukdom heter mesangiokapillär glomerulonefrit. Jag tappade snabbt i njurfunktion. Läkarna prövade flera behandlingar, men inget hjälpte, de verkade nästan chockade över hur snabbt jag försämrades. När jag tog studenten hade jag under tio procents njurfunktion. Redan i juli började jag gå i dialys, tre gånger i veckan. Varje tillfälle tog lång tid, för jag kräktes så mycket, svimmade och fick blodtrycksfall. Min farmor, som jobbade på IVA i Huddinge, sa tidigt att hon ville donera en njure till mig. Hon var väldigt krass – hon sa att jag antagligen kommer behöva flera njurar under mitt liv och hon ville hinna donera en under sitt liv. Efter tio månader gjordes transplantationen. Jag har endast dimmiga minnen från den här tiden, men jag minns hur oerhört mycket friskare jag kände mig så fort smärtorna efter operationen hade lagt sig. Då orkade jag börja plugga, så jag är utbildad gymnasielärare. Jag orkade också jobba vid sidan av mina studier, på MOD, Mer Organdonation. Där jobbar jag nu heltid. Jag har investerat mig själv i donationsfrågan och vill inte sluta driva den förrän jag har fått se förändringar. Viktigast är att få till en tydligare lagstiftning. Den nuvarande skapar osäkerhet för professionen, så alla som vill bli donatorer efter sin död blir inte det i dag. Min sjukdom har gett mig en extra drivkraft att få saker och ting gjorda. Jag vet att livet är skört, att man får passa på att göra det man vill när man har ork och kraft.” Berättat för: Annika Lund 40

Medicinsk Vetenskap №2–2020

Foto: Alexander Donka

” Jag vet att livet är skört”


Organdonation  På djupet svår att relatera till, men matematiken gisk inkompatibilitet. Dessutom kan ett är långt ifrån vad sjukvårdspersonal njurbytesprogram frigöra njurar från rimligtvis kan ägna sig åt i det dagliga avlidna donatorer, så det totala antalet arbetet med transplantationer. njurtransplantationer som kan genomMen beräkningarna har redan gett föras ökar, säger Lars Wennberg. resultat. Hittills har 17 njurbyten gjorts FLERA SAKER KAN göra programmet inom ramen för STEP. Först ut var ett särskilt effektivt. Till exempel kan anotrepartsbyte, som gjordes 2018, där tre nyma donatorer ge byteskedjorna en levande donatorer skänkte varsin njure kraftig skjuts. Det händer titt som tätt till tre mottagare. Det råder patientseatt människor ringer till transplantakretess kring bytena, så givaren vet inte vem som får den donerade njuren. Mot- tionskliniken i Huddinge och anmäler sig som anonyma donatorer, berättar tagaren vet heller inte vem donatorn Lars Wennberg. De blir medicinskt unär. Det har också gjorts en så kallad dersökta, som andra donatorer, och om dominokedja, där fyra personer fick de är tillräckligt friska får de skänka en nya njurar under loppet av en vecka. njure. Logistiken är utmanande. En anonym donator kan fungera som – Vid trepartsbytet vi genomförde en katalysator i ett njurbytesprogram. skedde de sex operationerna i princip De är som en joker, en extra part som simultant på olika sjukhus runt om i kan matchas mot alla samtidigt som landet och njurarna transporterades de bidrar med en extra njure, utanför akut mellan de olika enheterna. Men de registrerade paren. Det kan utlösa det är väldigt krävande att mobilisera långa byteskedjor. I andra länder de här resurserna – och då är med njur­bytesprogram, som i det viktigt att tänka på att det DONATIONSUSA, finns exempel på njurger resultat. Trepartsbytet REGISTRET byteskedjor där upp mot gav tre personer möjligOm du vill anmäla dig hundra personer fått ett heten att transplanteras till donationsregistret kan du göra det här: nytt organ. De har operemed njurar från levande donation. rats efter varandra, där den donatorer, säger Lars socialstyrelsen. extra njuren som kommit in Wennberg. se/donation i systemet gör att möjligheten Det är framför allt mycket till transplantation vandrar som svårmatchade personer som en stafettpinne mellan mottagarna. vinner på ett njur­bytesprogram. För att STEP ska vara effektivt måste Svårmatchad är den som har vissa också många par ingå. Sverige är för antikroppar i blodet. Sådana antikroplitet för att få in tillräcklig volym av par. par bildas i samband med graviditet, blodtransfusion eller tidigare transplan- Därför har ett samarbete med Norge och Danmark inletts. Par från alla dessa tation. Ju fler olika sorters antikroppar någon har, desto svårare är det att hitta en möjlig njure. Man säger att patienten är ”immuniserad”; immunförsvaret kommer att reagera kraftigt på det nya organet och stöta bort det. Det betyder att en del väntar år efter år på ett möjligt organ från en avliden, trots att närstående vill donera. Under tiden går den njursjuka i mångårig dialys. En del dör i Sex av tio personer som fått en ny den här väntan. njure är tillbaka i arbete ett år efter I ett njurbytesprogram får plötsligt transplantationen. För personer som en immuniserad person möjlighet att prövas mot ett stort antal levande dona- börjar med dialys är motsvarande siffra två av tio. torer, inte endast mot den de känner. Tio år efter en njurtransplantation – Det finns flera vinster med ett njurhar samhället sparat 3,3 miljoner krobytesprogram. En immuniserad patient nor jämfört med om samma patient kan transplanteras med en njure från skulle fortsatt gå i dialys. en levande donator i stället för att stå Källa: Regeringens utredning Organpå väntelistan. Och en levande donadonation. En livsviktig verksamhet, tor som vill hjälpa en närstående får från 2015 möjlighet att göra det trots immunolo-

Ny njure en effektiv behandling

Njurar är det i särklass vanligaste organet som transplanteras .

tre länder ingår nu i STEP, vilket gör det till världens enda internationella njurbytesprogram. Fyra gånger per år genomförs matchningsomgångar, där möjliga byten faller ut. FLERA BYTEN MELLAN de olika länderna har redan genomförts, det första i december 2019. Det har hittills varit två- och trepartsbyten, där mottagare och donatorer har opererats i princip parallellt på olika sjukhus i Skandinavien, med snabba transporter för organen. Njurarna har flugit, reguljärt med SAS, eller åkt bil, eller båda. Allt beroende på vart de ska – och det är bråttom. När organen landar med flyget ”står redan en blodtransportbil och väntar på flygplatsen”, berättar Lars Wennberg. En annan gång kördes ett organ från södra Sverige samtidigt som ett annat kördes från Stockholm. Utanför vägkrogen Gyllene Uttern i Gränna möttes bilarna och förarna bytte organtransportväskor. Samtidigt satt mottagarna operationsklädda och väntade på sina nya njurar. Den krångligaste förbindelsen är mellan Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm och Århus i Danmark. Men byten är möjliga även mellan dessa sjukhus, inom ramen för möjlig så kal�lad ischemitid, det vill säga så lång tid som njuren klarar sig utan syresättning. – Studier visar att man kan transportera en njure från en levande donator i upp till tolv timmar utan att det påverkar resultatet. Tar vi en njure från Stockholm till Åhus så går det cirka sex timmar mellan tidpunkten då vi stänger av blodflödet till njuren i donatorn Medicinsk Vetenskap №2–2020

41


och till det att blodflödet kan släppas på igen i mottagaren. Det finns alltså vissa marginaler i tidschemat, även om det är pressat, säger Lars Wennberg. Målet för STEP är nu att få in fler länder. Estland och Finland står på tur, kanske även Island. Därutöver har Lars Wennberg och hans kollegor haft ett samtal med Al Roth, den nobelpristagare som belönades för beräkningsmodellen, och amerikanske transplantationskirurger. Samtalet handlade bland annat om möjligheten att skapa en gemensam databas för de mest svår matchade patienterna. – Hur resultatet skulle bli av sådana gemensamma matchningar vet vi inte förrän vi har provat. Och hur eventuellt njurbyten skulle genomföras i praktiken vet vi inte heller, men det kanske skulle kunna gå att lösa. Det får vi ta då, om det skulle hända, säger Lars Wennberg. Han vet inte hur många nya njurbyten STEP kan komma att ge. Under 2019 transplanterades 476 njurar totalt i Sverige. Av dem kom 147 från levande donatorer. De 17 extra njurarna från STEP är ett ungefär tioprocentigt

Många väntar på nya organ Den 1 april 2020 fanns det i Sverige ett behov av totalt 859 organ av olika slag. I Sverige dör genomsnitt en person i veckan av dem som står på väntelista för organtransplantation. Vid förbättrad tillgång på organ kommer färre att avlida i väntan på transplantation. Men en ökad organtillgång kan också göra att fler hamnar på väntelistan. I dag nekas personer som anses vara för sjuka, personer som har för låg sannolikhet att leva ett visst antal år med det nya organet. Ett konkret exempel är personer med levermetastaser från tarmcancer. Det har hänt att patienter med sådan sjukdom har fått en ny lever i Norge. I Sverige har chansen till långtids­överlevnad för dessa patienter ansetts vara för låg för att de ska få hamna på väntelistan. Källa: Mer Organdonation och Bo Göran Ericzon 42

Medicinsk Vetenskap №2–2020

” Vi är redo att komma igång nu efter flera års förberedelser. ” tillskott till den svenska banken av levande donatorer. Det är ett bra resultat, för något som fortfarande är i sin linda, säger Lars Wennberg. – I år siktar vi på 20 procent. Vi tar ett steg i sänder och det är svårt att göra säkra prognoser för detta. ETT ANNAT SÄTT att komma åt organbrist är att minska andelen som behöver ett nytt organ på nytt, en retransplantation. En del av dem som i dag väntar på en ny njure har hamnat i den situationen som en följd av en tidigare transplantation, kanske av ett annat organ än en njure. En svårlöst nöt i transplantationsvärlden är nämligen biverkningar från de immunhämmande läkemedel som hindrar bortstötning av det nya organet. Läkemedlen är tuffa, bland annat mot njurar. En långsiktig biverkan av läkemedlen kan vara njursvikt, med behov av en ny njure. En som försöker hitta vägar bort från dessa läkemedel är Bo Göran Ericzon, transplantationskirurg vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge samt professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet. Han har intresserat sig för en studie som gjordes för några år sedan i Japan, där patienter som fick en ny lever också fick en särskilt preparerad cellblandning. Av tio behandlade patienter kunde sju bli helt fria från immunhämmande läkemedel, även då de följdes upp fem år efter transplantationen. – Vi ska nu göra en liknande studie här och behandla 18 patienter ungefär på samma sätt som de japanska patienterna. Vi är redo att komma igång nu efter flera års förberedelser. Vi kommer att börja fråga patienter på väntelistan om de vill vara med i studien. Den stora magin ligger i cellblandningen. Där ingår celler från immunförsvaret, tagna från både donator och mottagare. Lite enkelt beskrivet får ett antal celler från donatorn, sisådär tre-fyra-fem-miljarder, umgås med ett lika stort antal celler från mottagaren.

De ska samsas tillsammans under två veckors tid, i ett bad tillsammans med en särskild antikropp, som provocerar fram vissa beteenden hos dessa immunförsvarsceller. Tanken är att mottagarens celler ska lära sig att betrakta celler från givaren som sina egna och inte försöka stöta bort dem och då inte heller det transplanterade organet. Forskarna, med Bo Göran Ericzon i spetsen, vet inte exakt vad som händer när de här cellerna umgås. De vet inte heller precis vad som sker när de nybadade och tränade cellerna ges till transplanterade patienter. Men de vet att behandlingen har fungerat i den japanska studien och dessförinnan i djurstudier. Särskilt viktiga i cellblandningen är de celler som kallas Treg, regulatoriska T-celler. Deras vanliga roll, i en frisk kropp, är att lugna ned sina överhettade kollegor, som är alltför aktiva i sitt immunologiska försvar. Treg är därför viktiga för att förhindra autoimmun sjukdom, där vissa celler i immunförsvaret löper amok och angriper frisk, egen vävnad. Det som verkar hända när cellerna får umgås i ett antikroppsbad är att mottagarens regulatoriska T-celler börjar bete sig som givarens. De börjar försvara givarens lever och håller efter andra immunförsvarsceller som vill angripa den. Efter två veckors antikroppsbad ges cellblandningen till mottagaren. Under tiden tar patienten immunhämmande läkemedel enligt standardupplägg inom transplantationsvården. Men efter ett halvår görs försök att trappa ned behandlingen. Målet är att de immunhämmande läkemedlen inte ska behövas alls efter ett och ett halvt år. – Min förhoppning är att hälften av patienterna når dit, så att de slipper immunsupression efter ett och halvt år. Om vi når dit har vi kommit väldigt långt, säger Bo Göran Ericzon. Han tror att de redan under 2020 kommer att ha prövat cellblandningen på några av de 18 patienterna som ingår i studien. Sedan är målet en utvidgad studie, där kanske 60 till 80 patienter ingår. Förhoppningen är att det fungerar och kan få fäste i vården. – Visionen är att endast en mindre andel patienter ska behöva använda livslång immunhämmande medicinering. Det borde, rent teoretiskt gälla vid all organtransplantation, säger han.

Foto: Bildmakarna

På djupet Organdonation


Foto: Anders Andersson

” Jag vill att minnet av Embla ska leva vidare”

MAGNUS STRANDQVIST Ålder: 44 år. Bor: Helsingborg. Gör: Kriminalvårdare. Valde att låta sin dotter donera sina organ efter en trafikolycka.

”Mitt helvete, rent ut sagt, började med att en polis ringde och bad mig att omedelbart komma till sjukhuset. Jag fick inte veta vad saken gällde. Jag kastade mig in, orolig över mina föräldrar. Väl där såg jag min frus väska stå oövervakad på golvet. Då förstod jag att det var min egen familj som råkat illa ut. De hade varit med om en trafikolycka. Jag visades in i ett rum med poliser, en kurator, en präst och en sjuksköterska. De började rabbla: Ena dottern hade skadat fingret. Min fru var svårt skadad. Och min tioåriga dotter, Embla, var hjärndöd. Allt var kaos. Jag ifrågasatte läkaren som var ansvarig för Embla, jag tänkte att det nog skulle komma en annan läkare, en skickligare, som skulle kunna behandla henne på något sätt. Flera andra släktingar reagerade likadant. Men alla läkare sa samma sak. Dagen därpå frågade Emblas läkare mig om jag hade tänkt på organdonation. Det var jag inte alls intresserad av, förklarade jag. Då var jag fortfarande i tankar om att något skulle kunna rädda Embla. Sedan gick jag till min svärfar, Emblas morfar, och berättade vad läkaren hade sagt. Då sa min svärfar, som är en mycket klok man, att han ville ge sin bild. Han tyckte att även om vi inte kommer att få uppleva julaftnar och skolavslutningar med Embla, så finns det andra barn som skulle kunna få göra det, om Embla fick hjälpa dem. Efter att ha pratat med min svärfar ett tag tänkte jag om och meddelade läkaren detta. Även min fru blev tillfrågad. Läkaren lyckades få kontakt med henne och hon gav en svag tumme upp. Embla skänkte organ till fem andra personer. Det var fyra barn och en vuxen. Barnet som fick hjärtat var ett akutfall som behövde ett hjärta där och då för att överleva. Även om Embla inte längre finns hos oss, så finns det andra som hon har hjälpt. Det ger någon form av välbefinnande att vår dotters liv inte var meningslöst, mitt i allt det meningslösa med bilolyckan. Embla är en hjälte för mig. Jag vill berätta det här för att hennes minne ska leva vidare.” Berättat för: Annika Lund Medicinsk Vetenskap №2–2020

43


Perspektiv  Forskning i expressfart

Snabb forskning tar nya vägar När världen tar paus skruvar forskningen upp tempot till max. Tidsödande steg i forskningsprocessen hoppas nu över – men etiken får aldrig glömmas bort. Text: Ola Danielsson Illustration: Malte Mueller/Getty Images

F

ORSKNING LUNKAR normalt på i sakta mak – det är i regel viktigare att forskningen håller hög kvalitet än att den går snabbt. Men sedan kom coronapandemin och ritade om spelreglerna. Plötsligt uppstod i början av år 2020 ett akut världsläge som bara forskningen har chans att lösa – men resultaten måste levereras ovanligt snabbt. Och det gör de också. Tack vare en massiv forskningsaktivitet och förändrade arbetssätt har steg som normalt skulle ta

44

Medicinsk Vetenskap №2–2020

år – från upptäckten av ett nytt virus till prövning av vaccin och behandlingar – nu tagits inom några få månader. En av alla forskare som bidrar är Hans-Gustaf Ljunggren, professor i infektionsmedicin vid institutionen för medicin, Huddinge, och grundare av centrum för infektionsmedicin som snabbt har ställt om hela sin verksamhet för att bistå i forskningen kring covid-19. Vetenskapssvärldens snabba reaktion har enligt honom möjliggjorts genom att forskningsprocessen delvis görs på nya sätt.

PREPRINT-ARTIKLAR riskerar att innehålla fel som hade kunnat rättas till i en förhandsgranskning. Eller så håller forskningen så låg kvalitet att artikeln inte alls hade publicerats. Men Hans-Gustaf Ljunggren menar att fördelarna med att forskningen snabbt tillgängliggörs överväger nackdelarna i detta fall. Så länge mottagarna är andra forskare kommer en granskning ändå att ske. – Vi forskare är vana att granska varandras artiklar. Skillnaden är att vi vet att det är ogranskade artiklar vi får läsa. Som enskild forskare får man börja med att läsa utifrån det perspektivet och sortera det bättre från sämre och ta det för vad det är. Han ser det som en tid av förändring, där forskarsamhället experimenterar med nya sätt att arbeta. – Vi ser ansatser till att forskningsinstitutioner bygger upp egna system för granskning av denna typ av artiklar, något vi i viss utsträckning också har gjort inom Centrum för infektionsmedicin, säger Hans Gustaf Ljunggren. Ett ambitiös sådan satsning görs av det immunologiska institutet inom Mount Sinai School of Medicine i New York, som den 22 mars annonserade på

Foto: Stefan Zimmerman

– Det traditionella tillvägagångssättet - att man sätter ihop en artikel och skickar in den till en tidskrift och sedan väntar - håller inte nu, säger han. Det går helt enkelt för långsamt. – Först kanske det tar ett par månader innan tidskriften svarar efter att en initial bedömning gjorts. Sedan skall oftast artikeln revideras, nya experiment kan krävas, och dessa skall i sin tur granskas igen. Det kan inte sällan dröja upp till ett år, eller ibland ännu längre, innan den publiceras, säger Hans-Gustaf Ljunggren. Flera vetenskapliga tidskrifter har visserligen ökat takten och infört snabbspår för covid-19-forskning. Men många forskare väljer en ännu snabbare väg och publicerar helt enkelt sina artiklar själva, på så kallade preprintservrar. Detta innebär att artiklarna inte har genomgått den förhandsgranskning av experter, peer review, som anses vara en hörnsten i kvalitetssäkringen av den forskning som publiceras i vetenskapliga tidskrifter.


” Världsläget är för allvarligt nu för att vi ska konkurrera. Det finns en stor vilja till samarbete mellan forskare i hela världen.”

Foto: Privat

Twitter att de startar ett projekt för att sammanfatta flödet av immunologisk covid-19-forskning på preprintservrar. Syftet anges vara att ta vara på viljan inom institutet – hos studenter såväl som forskare – att bidra i kampen mot pandemin, samt att underlätta för både forskare och allmänhet som vill orientera sig in flödet av forskning. Inom loppet av en månad hade projektet publicerat 118 översiktsartiklar som diskuterar utvalda preprintartiklar. Hans-Gustaf Ljunggren tycker att det ska bli intressant att se i vilken mån nya strukturer lever kvar efter pandemin. Han ser bland annat en större öppenhet som kanske är här för att stanna. – Världsläget är för allvarligt nu för att vi ska konkurrera. Det finns en stor vilja till samarbete mellan forskare i hela världen. Även när pandemin är över tror jag vi kommer vi se mer av att data publiceras i databaser som forskare kan använda fritt, säger han. Redan i början av 2016, under utbrottet zikaviruset i Nord- och Sydamerika, gick 30 stora vetenskapliga tidskrifter och forskningsfinansiärer ut med ett ställningstagande för att forskning och data bör tillgängliggöras öppet under hälsokriser, samt att möjligheten till preprint-publicering bör utnyttjas för att snabba upp processen. Liknande ställningstaganden har gjorts under covid-19-pandemin. FORSKNING FRÅN 2018 visar att preprintartiklar faktiskt bidrog till snabbare spridning av värdefull information under ebola-epidemin 2014 och det efterföljande zikautbrottet. De innehöll både nya data och analyser – och i de fall artiklarna senare publicerades i vetenskapliga tidskrifter skedde det runt 100 dagar senare. Men trots fördelarna var det mindre än fem procent av artiklarna om ebola och zika och som publicerades på preprintservrar. En tydlig förändring mellan de två utbrotten var att andelen preprintartiklar som innehöll nya data ökade, från 7 procent för ebola-artiklarna till 46 procent under zika-utbrottet.

Robin Fondberg, doktorand i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, är engagerad i open science-rörelsen som strävar efter att forskning ska bli mer transparent och tillgänglig. I bakgrunden finns den så kallade replikeringskrisen, som innebär att publicerad forskning ofta har visat sig vara svår att upprepa. I den största metastudien på det psykologiska området gällde detta 60 procent av studierna. – När någon försöker göra om ett experiment så går det inte, det blir ett annat resultat. Problemet uppmärksammades först inom psykologisk forskning, men det finns också brett över det biomedicinska fältet, säger Robin Fondberg. En förutsättning för att forskning ska gå att upprepa är enligt henne att alla steg i forskningsprocessen redovisas öppet, från hypoteser till rådata och analyser. Här ser hon glädjande

tecken i hur covid-19-forskningen redovisas. – Det har varit en klick som har tjatat om detta medan de flesta fortsatt som vanligt. Det har saknats starka incitament för att ändra på systemet. Men nu, när forskningen handlar om liv och död, tror jag många fler förstår att öppenhet och transparens är jätteviktigt. Behovet av att data inte ska gömmas undan utan delas öppet är större än någonsin, säger Robin Fondberg. Replikeringskrisen visar att peer-review-systemet inte är någon garanti för att forskning håller måttet. En kollegial granskning kan också äga rum i andra kanaler, menar även Robin Fondberg. Hon är själv en aktiv vetenskaps­ twittrare och följer bland annat diskussioner kring ny covid-19-forskning som förs i sociala medier. Betydelsen av dessa snabba digitala kanaler ska inte underskattas, menar hon. – Diskussioner på Twitter kan ibland hålla en högre vetenskaplig nivå än peer-review. Det är ett väldigt effektivt sätt att nå många personer som är experter på precis rätt sak, och det går mycket snabbare, säger Robin Fondberg. Det finns exempel på att studier som

Fakta: Antalet forskningsartiklar dubblas var 14:e dag 10 303 artiklar

Antal forskningsartiklar

12 000 10 000 8 000

6 123

6 000 4 000

10 artiklar

2 000

119

24 jan

7 feb

3 174 1 522 358

21 feb

775

6 mar

20 mar

3 apr

17 apr

1 maj

Forskningen om covid-19 växte exponentiellt under pandemins första månader, med en fördubbling av antalet publicerade artiklar ungefär var 14:e dag. Grafen inkluderar artiklar tillgängliga via den medicinska databasen pubmed samt preprintservrarna arxiv, biorxiv och medrxiv. Källa: covid19primer.com Medicinsk Vetenskap №2–2020

45


Perspektiv  Forskning i expressfart 3 130 000 fall av covid-19 konstaterats.

publicerats på preprintservrar snabbt har dragits tillbaka efter en kritisk diskussion på sociala medier – bland annat en studie som antydde att covid-19 har likheter med hiv. De ogranskade studierna blir mer problematiska när grupper som inte har möjlighet att granska studier tar del av resultaten, vilket i stor utsträckning sker under den pågående pandemin. – För kliniker, journalister och den vetenskapsintresserade allmänheten är det svårare att tolka informationen. Osäkra resultat kan få en enorm spridning, säger Robin Fondberg. ALDRIG FÖRR HAR forskning känts så angelägen, varit så uppmärksammad och berört så många. Just därför tycker Robin Fondberg att det är läge för ett extra kritiskt förhållningssätt. Enligt henne har felaktiga forskningsresultat störst risk att spridas när många fokuserar på samma område – det kan göra att olika incitament som kan påverka det objektiva sanningssökandet blir lite väl starka. – Alla vill vara den som hjälper till att avvärja hotet mot folkhälsan. Det finns både forskningspengar och mycket prestige att vinna. Forskare är också generellt ganska bra på att blåsa upp sina egna resultat. Den effekten blir ännu större nu. Det här är ingen optimal forskningsmiljö om syftet är att komma så nära sanningen som möjligt, säger hon.

” Om man inte är försiktig nu så kommer det att bita en i rumpan senare.” 46

Medicinsk Vetenskap №2–2020

12 januari 2020 Knappt två veckor senare delar Kina den genetiska sekvensen för viruset.

1 maj 2020 Fyra månader senare hade …

227 319 människor avlidit.

Robin Fondberg varnar för att ribban för forskningskvalitet och vetenskaplig evidens kan sänkas under pandemin. Hon exemplifierar med läkemedlet hydroxiklorokin som tidigt i pandemin började användas kliniskt mot covid-19 – något som också USA:s president Donald Trump uppmuntrade. Bakgrunden var två studier som visat på en effekt, men deras kvalitet har ifrågasatts. – Det är tveksamt om dessa studier hade publicerats under normala omständigheter. I vanliga fall hade aldrig läkemedlet använts eftersom evidensen är för svag, säger Robin Fondberg. SENARE STUDIER HAR kastat tvivel över läkemedlets nytta i behandling av covid-19. Tvärtom har allvarliga biverkningar upptäckts i form av hjärtarytmi och ökad risk att dö om den ges tillsammans med vissa andra läkemedel, som antibiotikumet azithromycin. Niklas Juth, docent i medicinsk etik vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, ser en risk för att personer som deltar i brådskande forskning under covid-19-pandemin kan utsättas för onödig fara som kan vara större än själva grundsjukdomen. – Det är extraordinära omständigheter, nästan en känsla av undantagstillstånd. Då är det lätt att man tappar huvudet och tänker att det faktiskt är undantagstillstånd, säger han. Han är sammankallande för den expertgrupp för forskningsetiska frågor kring covid-19 som inrättats vid Karolinska Institutet. Syftet är att snabbt

270 kliniska läkemedelsprövningar mot covid-19 inletts.

Källor: Our world in data, Pubmed, WHO, LIF

ge vägledning i de regelverk och etiska principer som finns. Han menar att det är viktigt att forskare som är ivriga att hjälpa till nu får extra snabb hjälp med etiska frågor. Men det etiska regelverket ser ut precis som vanligt och all forskning ska genomgå etikprövning. – Lösningen är inte att ta genvägar och slarva med de procedurer som finns för att garantera säkerheten. Lösningen är att satsa mer resurser på forskning och kanske omfördela forskningsresurser som finns. Om man inte är försiktig nu så kommer det att bita en i rumpan senare, säger Niklas Juth. Det forskningsetiska regelverket är till för att skydda försökspersoners säkerhet och rätt att själva bestämma om de ska vara med i forskningen. Men vad händer om försökspersonerna själva väljer att utsätta sig för ovanliga risker? I USA har hundratals personer anmält sig frivilliga för att smittas av covid-19 som ett sätt att snabba upp vaccinutvecklingen. Niklas Juth ser inte detta som en forskningsetiskt framkomlig väg. – Nej, det finns gränser för vilka risker du får utsätta dig för och samtycka till. Återigen: så är det i vanliga fall och så bör det vara även nu. Dessutom finns det tillräckligt många som redan är smittade som frivilligt ställer upp för att man ska kunna genomföra kvalitativ forskning, så att smitta sig för forskningens skull är inte bara en för stor risk, det är en onödig risk, säger han.

Foto: Stefan Zimmerman

Fakta: Fyra händelserika månader

31 december 2019 Ett utbrott av lung­ inflammation rapporteras från Wuhan i Kina, varpå ett nytt coronavirus identifieras.

115 vaccinkandidater börjat utvecklas, varav fem initierade fas I-II-säkerhetsoch effektivitetsstudier hos människor och sex i fas I-studier.


Ingen kunde förutse att det nya coronaviruset skulle ta steget från fladdermus till människa.

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Varför varnade ingen? Stämmer det att forskare inte visste om att det fanns en risk för en spridning av ett nytt coronavirus? Själv har jag läst att det var någon forskare här i Sverige som faktiskt varnade för något sådant. Borde inte forskare ha varit mer tydliga med att vi hade en risk för ett nytt coronavirus? / Henrik Hagnell

Foto: Getty Images

Svar

Det finns flera kända humana coronavirus som smittar människor och som ger varierande symtom. Några av dem är mycket vanliga och orsakar vanlig förkylning. Två av dem, SARS- och MERScoronavirus, ger svår sjukdom. Sars-cov-2 är ett helt nytt coronavirus, som vi alltså inte kände till sedan tidigare. Det har sannolikt sitt ursprung i fladdermöss och har nu, eventuellt via ett annat djur, förändrat sig och tagit steget till människan. Vi vet att pandemier kommer att inträffa och det har forskare varnat för, men vilket virus som kommer att orsaka nästa pandemi är en extremt svår fråga. De flesta hade väntat sig att nästa pandemi skulle bli en influensa, nu blev det ett nytt coronavirus. Ingen kunde förutse att just detta virus skulle uppstå och spridas så snabbt över jorden som det har gjort. Men samtidigt – vi kan skydda oss mot många virus och det har vi forskningen att tacka för: Att

vi kan ta fram ett vaccin för influensa varje år, att vi har bra medicin för hiv och hepatiter, att vi kan vaccinera oss mot diarrésjukdomar och att det finns möjligheter att utveckla ett vaccin även mot det nya coronaviruset. Det är bara några få exempel på vad forskning har lett till! För att öka vår beredskap för kommande pandemier/epidemier kan vi sträva efter att grundforskningen, som är basen för nya mediciner, vaccin eller olika diagnostiska tester, görs så tillgänglig som möjligt för olika aktörer som snabbt behöver kunna agera när väl ett nytt virus uppstår.

Tack för din fråga, du får en inbunden anteckningsbok hemskickad. / Redaktionen

/

Ali Mirazimi Professor i laboratoriemedicin Medicinsk Vetenskap №2–2020

47


F+S  Medicinfrågor Vilken färg har skon? Vi är ett par lärare och elever som roat oss med en bild på en sko som några uppfattar som rosa och vit, andra som grön och grå. Tydligen ska det bero på vilken hjärnhalva som är dominant. Stämmer det? / Johan

Det är svårt att se klart på sin egen sömn.

Svar

/ Varför sover vissa människor bättre med tyngdtäcken? / Helene Emneborg

Svar

Det är vetenskapligt obevisat att man sover bättre med tyngdtäcke. Det är visserligen många som tycker att de sover bättre, men det är inget vetenskapligt bevis för att man faktiskt gör det. Det

48

Medicinsk Vetenskap №2–2020

är nämligen lätt att önsketänka eller att påverkas av marknadsföring. Därför behövs vetenskapliga studier där man med kontrollgrupper/kontrollbehandling försöker få bort sådana inflytanden, så kallade placeboeffekter, på resultaten.

/

Torbjörn Åkerstedt Senior professor i psykologi

Jan Ygge Professor i oftalmiatrik

Rosa och vit eller grön och grå?

Foto: Getty Images

Sover man bättre med tyngdtäcke?

Färgseendet är komplext och människor uppfattar ibland färger olika. När belysningen är dämpad som i denna bild blir identifieringen av färger svårare eftersom våra färgkänsliga celler i ögats näthinna, tapparna, reagerar sämre då. Tapparna finns av tre slag, röda, gröna och blå, och alla färger vi upplever är en blandning av dessa färger. I originalbilden kan man se en hand som håller i skon och att döma av färgen på handens hud så är belysningen svag och det är antagligen inte heller vitt ljus utan lite grönare, vilket försvårare ytterligare. Om grönt ljus lyser mot vita skosnören så uppfattas de som gröna och om grönt ljus lyser mot rosa uppfattas det som grått. Om man tittar på bilden utan att flytta blicken kommer de gröna tapparna att adaptera till den gröna färgen och de gröna skosnörena kommer att uppfattas som mer vita. Om de gröna tapparna adapterat kommer de blå och röda tapparna att dominera och då blir det gråa i skon mer rosa. Det kan förklara att färgerna i bilden kan uppfattas på olika sätt. Men att personer som ser färgerna olika på skon skulle vara mer eller mindre höger- eller vänstersidigt hjärndominanta är inte sant. Färg uppfattas i bägge hjärnhalvorna men det förefaller som om själva namngivandet av färger är mest lokaliserad till den vänstra hjärnhalvan.


F+S Kan CRISPR användas mot virus? Kan man oskadliggöra en virusstam genom att förändra genstrukturen med hjälp av CRISPR? / Håkan Söder

Svar

Törsten släcks i hjärnan.

Varför blir vi törstiga? Jag undrar vad det är för signaler som släcker vår törst när vi dricker, så att vi inte vill dricka mer? Gör socker att signalerna förminskas? Om vi är törstiga och dricker till exempel saft så kan vi ju ofta dricka mycket mer än om vi bara dricker vatten. / Elina Nilsson

Illustration: Getty Images

Svar

Den vanligaste orsaken till törst är vätskebrist när vi inte druckit tillräckligt eller att vi förlorat vätska i form av svett. När kroppen har vätskebrist ökar osmolaliteten, koncentrationen av lösta partiklar, i blodplasman. I hjärnans törstcentrum i hypothalamus finns celler som känner av osmolaliteten i plasma och svarar med att utlösa en känsla av törst. Hjärnan ser samtidigt till att till exempel öka produktion av ett hormon som minskar urinproduktionen för att spara på vätska. När vätskebalansen är återställd släcks törsten. Hur snabbt törsten släcks beror på

hur stor vätskebristen är, hur mycket vätska man behöver dricka. Känslan av törst kan tillfälligt lindras genom att till exempel fukta munnen med svalt/kallt vatten eller suga på en isbit. Hunger och törst regleras av olika mekanismer och när man äter och dricker samtidigt, då minskar både hungern och törsten. Att det är lättare att dricka saft än bara vatten kan bero på smakupplevelsen. Att ofta dricka sockerhaltiga drycker är inte att rekommendera då det kan påverka hälsan negativ. Sockret i drycken kan också leda till ökad törst. Törst kan också upplevas i samband med stress och muntorrhet eller om blodvolymen minskar till följd av blödning. Hos äldre personer kan förmågan att känna törst vara nedsatt på grund av försvagad känslighet i kroppsliga mekanismer som svarar på förändringar i kroppens vätskebalans.

/

Nana Waldréus Forskare i omvårdnad

CRISPR/Cas 9, ofta förkortat bara CRISPR, är en relativt ny teknik för att söka upp och förändra specifika DNAsträngar – en slags gensax. Ett av många möjliga användningsområden är att påverka arvsmassan i virus. Forskare har nyligen utvecklat en ny sorts CRISPRteknologi som fungerar mot RNA i stället för DNA som mål. Därmed öppnas möjligheten att använda CRISPR mot virus som har RNA som arvsmassa, som influensavirus och det nya coronaviruset, sarscov-2. Man kan tänka sig att tekniken används antingen för att detektera viruset i kroppen eller för att förstöra det. CRISPR som antiviral behandling är dock inte närheten av att testas i människa. Det är en spännande möjlighet men utmaningarna är många. Bland annat behövs ett säkert sätt att administrera behandlingen så att gensaxen når de rätta cellerna i kroppen.

/

Anders Sönnerborg Professor i klinisk virologi och infektionssjukdomar

Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara. Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Medicinsk Vetenskap №2–2020

49


Topplistan Stöd till föräldrar som lider av psykisk ohälsa kan minska risken för skador, menar forskarna bakom en ny studie.

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa löper högre risk för skador MELLAN 7 och 11 procent av alla barn i Sverige uppskattas ha en förälder som diagnostiserats med psykisk ohälsa inom specialistvård. I en ny studie, gjord av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med forskare vid University of Manchester i Storbritannien, följdes 1,5 miljoner barn i Sverige, födda mellan 1996–2011, varav över 330 000 hade minst en förälder som diagnostiserats med psykisk sjukdom inom 50

Medicinsk Vetenskap №2–2020

specialistvården, under den perioden eller fem år tidigare. Barn i åldersgruppen 0–1 år hade 30 procent högre risk för skador om de hade en förälder med psykisk ohälsa. Risken minskade desto äldre barnen blev men var fortfarande något förhöjd (6 procent högre) för barn i åldersgruppen 13–17 år. Inom gruppen med psykisk ohälsa fann forskarna att risken var störst för barn till föräldrar med

relativt vanliga psykiska sjukdomar, som till exempel depression, ångest och stressjukdomar, medan barn till föräldrar med allvarliga psykiska sjukdomar, som till exempel schizofreni och andra psykosdiagnoser, hade något lägre risk att drabbas av skador. Resultaten visar också att barn till mammor med psykisk ohälsa hade något högre risk för skador än barn till pappor med psykisk ohälsa. Risken var något högre för mer sällsynta typer av skador orsakade av till exempel våld jämfört med mer vanliga skador orsakade av till exempel fall- eller trafikolyckor. Forskarna noterar dock att våldsamma incidenter är mycket sällsynta även i familjer med psykisk ohälsa. Stödjande insatser har hittills fokuserat mest på att motverka försummelse och i lägre utsträckning på att förhindra olyckor och skador. Enligt forskarna bör man dock se över om det går att minska skador hos dessa barn genom att anpassa säkerhetsåtgärder i och utanför hemmet för föräldrar med psykisk ohälsa. — Våra resultat visar att det finns ett behov av ökat stöd till föräldrar med psykisk ohälsa, speciellt under det första levnadsåret. Redan i dag finns det riktlinjer och stöd till nyblivna föräldrar för att främja barnens säkerhet, men man borde se över innehållet genom att även ta hänsyn till föräldrarnas psykiska hälsa, säger Alicia Nevriana, doktorand vid institutionen för global folkhälsa. Studien förklarar inte varför barn till föräldrar med psykiska sjukdomar har högre risk för skador. Möjliga förklaringar kan vara att vissa föräldrar med psykiska besvär kan ha svårare att bibehålla uppsikt över barnen eller att barnsäkra hemmet, enligt forskarna. Association between maternal and paternal mental illness and risk of injuries in children and adolescents: nationwide register based cohort study in Sweden Nevriana A, Pierce M, Dalman C, Wicks S, Hasselberg M, Hope H, Abel KM, Kosidou K BMJ april 2020

Foto: Getty images

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.


Hudens celler kartlagda i ny atlas

Illustration: Getty images, Foto: Anders Lindholm, Ulf Sirborn, Getty images

VÅR HUD FUNGERAR som en skyddande barriär mot omvärlden, producerar hår och har svettkörtlar. Forskare vid Karolinska Institutet har nu kartlagt vilka gener som är aktiva i ett stort antal enskilda hudceller med så kallad enkelcells-RNA-sekvensering. – Vi hittade över 50 olika slags celler i hudområdet, vilket inkluderade nya typer av celler, som inte tidigare har beskrivits. Vi har också sett att de flesta cellerna i huden påverkas av vilken fas av tillväxt som hårstrået och hårsäcken befinner sig i, säger Maria Kasper, forskargruppsledare och verksam vid institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet. I nästa steg har forskarna beskrivit exakt var i huden dessa celler återfanns. Denna beskrivning, samt information om vilka gener de olika cellerna uttryckte, finns tillgänglig i en kostnadsfri atlas på nätet. Forskarna bakom kartläggningen hoppas att informationen ska vara användbar för andra hud- och stamcellsforskare, till exempel för dem som forskar om hudsjukdomar, sårläkning eller hudcancer.

The molecular anatomy of mouse skin during hair growth and rest Joost S, Annusver K, Jacob T, Sun X, Dalessandri T, Sivan U, Sequeira I, Sandberg R, Kasper M Cell Stem Cell februari 2020

Nya typer av celler har hittats i hud och hårsäckar.

L I S TA

Fler nya topppublikationer Nervceller i tarmarna verkar spela en viktig roll vid Parkinsons.

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen FORSKARE VID Karolinska Institutet och University of North Carolina har kartlagt vilka celltyper som ligger bakom olika sjukdomar i hjärnan. Cellkartan kan användas för att studera nya behandlingar mot neurologiska och psykiatriska sjukdomar. – Som väntat fann vi att de dopaminproducerande nervcellerna var associerade med Parkinsons sjukdom. Men mer överraskande såg vi också att nervceller i tarmarna verkar spela en viktig roll i sjukdomen, vilket stöder hypotesen att Parkinsons sjukdom kan starta i tarmarna, säger Patrick Sullivan, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik och en av de två huvudförfattarna. När forskarna analyserade skillnader i hjärnvävnad från friska personer och personer med Parkinsons sjukdom i olika stadier av sjukdomen gjorde de en annan oväntad upptäckt. En slags stödjeceller i hjärnan som kallas oligodendrocyter visade sig vara påverkade tidigt i sjukdomsförloppet. Enligt forskarna kan dessa celler vara ett intressant mål för utveckling av läkemedel mot Parkinsons sjukdom.

Genetic identification of cell types underlying brain complex traits yields insights into the etiology of Parkinson’s disease Bryois J, Skene NG, Folkmann Hansen  T, Kogelman LJA, Watson HJ, Liu Z, Eating Disorders Working Group of the Psychiatric Genomics Consortium, International Headache Genetics Consortium, 23andMe Research Team, Brueggeman L, Breen G, Bulik CM, Arenas E, HjerlingLeffler J, Sullivan PF Nature Genetics april 2020

Kraftig kostnad om nya kolesterolsänkande riktlinjer införs Application of the 2019 ESC/EAS dyslipidaemia guidelines to nationwide data of patients with a recent myocardial infarction: a simulation study Allahyari A, Jernberg T, Hagström E, Leosdottir M, Lundman P, Ueda P European Heart Journal februari 2020 Acetylsalicylsyra kopplat till minskad levercancerrisk Association of aspirin with hepatocellular carcinoma and liver-related mortality Simon TC, Duberg AS, Aleman S, Chung RT, Chan AT, Ludvigsson JF NEJM mars 2020 Orsakssamband mellan rökning och flera hjärt-kärlsjukdomar Genetic predisposition to smoking in relation to 14 cardiovascular diseases Larsson SC, Mason AM, Bäck M, Klarin D, Damrauer SM, Million Veteran Program, Michaëlsson K, Burgess S European Heart Journal april 2020 Hjärnstudie kan ge ökad förståelse för hormonella sjukdomar Molecular design of hypothalamus development Romanov R, Tretiakov E, Kastriti M, Zupancic M, Häring M, Korchynska S, Popadin K, Benevento M, Rebernik P, Lallemend F, Nishimori K, Clotman F, Andrews W, Parnavelas J, Farlik M, Bock C, Adameyko I, Hökfelt T, Keimpema E, Harkany T Nature maj 2020 Nya rön om av hepatit C hos barn kan ge bättre behandling Evidence for B cell maturation but not trained immunity in uninfected infants exposed to hepatitis C virus Lutckii A, Strunz B, Zhirkov A, Filipovich O, Rukoiatkina E, Gusev D, Lobzin Y, Fischler B, Aleman S, Sällberg M, Björkström NK Gut april 2020 Medicinsk Vetenskap №2–2020

51


Podcast Medicinvetarna Hur ska vårdpersonal prioritera mellan patienter? Medicin­etikern och forskaren Niklas Juth intervjuas av Cecilia Odlind i avsnitt 39 av podcasten Medicinvetarna. AVS N IT T STI P S

Coronakunskap i dina lurar Lyssna på Medicinvetarna via ki.se/medicinvetarna eller där poddar finns.

”Forskarna kan ge många svar” I podcasten Medicinvetarna intervjuas Karolinska Institutets forskare om allmänrelevanta ämnen – den senaste tiden med fokus på frågor relaterade till nya coronaviruset. FÖREDRAR DU ATT ta del av populärvetenskap i ljudform? Karolinska Institutets podcast Medicinvetarna som startade hösten 2018 har nu passerat 40 avsnitt och har i samband med coronapandemin ökat utgivningstakten och kommit ut med coronarelaterade avsnitt varje vecka. – Vid Karolinska Institutet finns så mycket relevant kunskap när det gäller olika aspekter av coronapandemin. Här finns forskning om allt från hur virus fungerar och sprids och om immunsystemet till psykologisk forskning om rädsla, oro och sömnproblem och forskning om behandlingar som vaccin och antiviraler. Det är bara att välja och vraka, säger Cecilia Odlind, som leder programmet tillsammans med pres�sekreterare Andreas Andersson.

Vad har du själv lärt dig?

– Mycket! I vaccinavsnittet lärde jag 52

Medicinsk Vetenskap №2–2020

mig till exempel att det är när immunsystemet försöker bli av med virussmittan som vi blir riktigt sjuka. Av psykologen och professorn Andreas Olsson, som forskar om rädsla, lärde jag mig att kunskap kring coronaviruset gör dig mindre rädd, men samtidigt att man bör undvika att överdosera medierapporter i ämnet. Och i avsnittet om ensamhet fick jag klart för mig att svenskar inte alls ligger i topp när det gäller ofrivillig ensamhet och att det är ungefär lika vanligt med ofrivillig ensamhet bland unga vuxna som bland äldre. Med mera! När kommer det ett avsnitt som inte handlar om corona?

– Det kommer nog ganska snart. Men så länge det finns relevanta frågeställningar som Karolinska Institutets forskare har svar på så fortsätter vi, säger Cecilia Odlind. Ola Danielsson

Avsnitt 38: Sjuk av ensamhet? Att tvingas isolera sig under coronapandemin kan öka risken för ofrivillig ensamhet. Men vilka effekter har det på hälsan att känna sig ensam? Forskaren Lena Dahlberg vet mer. Avsnitt 40: Leder corona till svält? Vilka långsiktiga konsekvenser riskerar nya coronaviruset få i världens fattigare delar? Vi resonerar med professor Anna Mia Ekström som i många år forskat om globala hälsofrågor med ett särskilt fokus på Afrika. Avsnitt 42: Varför slår corona olika? Varför blir vissa svårt sjuka av nya coronaviruset medan andra inte får några symtom alls? Vi samtalar med barnläkaren Petter Brodin som forskar om immunsystemet.

Foto: Andreas Andersson, Alexander Donka, Anders Gårdestig, Martin Stenmark

VI HÖRS! Mejla din fråga eller dina önskemål om ämnen till medicinvetarna @ki.se

Avsnitt 33: Vem dog i spanska sjukan? Spanska sjukan härjade i början av förra seklet och var världens dödligaste influensa­ epidemi. Professor Jonas Ludvigsson tar oss med på en historisk tillbakablick och drar paralleller till dagsaktuella coronautbrottet.


Boktips FLER BOKTIPS

Lotta Borg Skoglund ville skriva en bok om vad forskningen visar kring könsskillnader vid adhd – men det visade sig vara ett ännu outforskat fält.

Foto: Eva Lindblad

Saknas forskning om kvinnors adhd HISTORISKT SETT har den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen adhd framförallt upptäckts och beskrivits hos pojkar. I takt med ökad kunskap om hur symtomen kan skilja sig ADHD mellan könen har alltfler flickor och kvinnor fått diagnosen. Från duktig flicka Idag är det ungefär lika vanligt hos båda könen bland vuxna. till utbränd kvinna – Men det finns ännu mycket lite forskning om dessa könsAnna Borg skillnader, till exempel saknas nästan helt studier om hur Skoglund de variationer i hormonnivåer som alla kvinnor lever med (Natur & Kultur) påverkar symtom och behandlingseffekter, säger Lotta Borg Skoglund, läkare och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Nu har hon skrivit en bok i ämnet där fakta om hjärnan och beskrivningar av de utmaningar som adhd innebär varvas med anonyma berättelser från kvinnor som lever med diagnosen. Som läkare i psykiatrin har Lotta Borg Skoglund träffat många av dessa hårt kämpande individer. På grund av sin adhd-diagnos har de haft stora svårigheter att få sina liv att fungera, trots enorma ansträngningar. Denna bok är tillägnad dem, säger hon. Cecilia Odlind

Kvantfysiken och livet Joar Svanvik, Göran Johansson, Ingemar Ernberg, Göran Wendin, Tomas Lindblad (Volante) Kvantfysik används för att beskriva atomer, molekyler och andra mycket små system. Den kan hjälpa oss att förstå genetiken och biokemin bakom hur vår kropp fungerar. Kunskapen kan göra det möjligt att diagnosticera och behandla sjukdomar på nya sätt, menar författarna till en ny populärvetenskaplig bok skriven av vetenskapsjournalisten Tomas Lindblad tillsammans med Ingemar Ernberg, professor i tumörbiologi vid Karolinska Institutet, och tre andra forskare vid Chalmers och Sahlgrenska akademien. Humanimalt – Oss djur emellan i medicin och samhälle förr och nu Motzi Eklöf (red.) (Exempla) Tuberkulos, svininfluensa och galna kosjukan är några av de sjukdomar som berörs – ur ett historiskt och nutida perspektiv – i en ny antologi sammanställd av vårdoch medicinhistorikern Motzi Eklöf vid Karolinska Institutet. Tanken är att ge exempel på sambandet mellan människor och (andra) djur i sjukdom och hälsa. Hjärtinfarkten. Fakta, expertråd och personliga berättelser Jakob Ratz Endler och Martin Ratz (Bonnier Fakta) Ungefär var tjugonde minut drabbas någon i vårt land av en akut hjärtinfarkt. Jakob Ratz Endler är intensivvårdsläkare och alumn vid Karolinska Institutet. För tre år sedan drabbades hans bror, Martin Ratz, av en hjärt­infarkt vid 44 års ålder. Nu har de tillsammans skrivit en bok där de varvar fakta med personliga berättelser, expertråd och konkreta tips. Medicinsk Vetenskap №2–2020

53


Ögonblicket  Elisabet Stener-Victorin

”Jag tänkte wow – vi är på rätt spår” Efter flera års arbete föll bitarna på plats. Elisabet Stener-Victorins forskargrupp kunde ge ett viktigt bidrag till kunskapen om vad som orsakar PCOS. ”Wow! Så tänkte jag när vi såg resultaten som visade att vi var en förklaring till PCOS på spåren. Jag har forskat om polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, i snart 25 år. Det är ett syndrom som var tionde kvinna lever med och som leder till fertilitetsproblem men även ökad risk för oro, depression, neuropsykiatriska sjukdomar, diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Studier har visat att det krävs kontakt med minst tre läkare innan man får sin diagnos. Många läkare verkar inte ta detta tillstånd på allvar. Men jag har sett hur mycket många av dessa kvinnor lider och det är vad som driver mig att arbeta hårt för att försöka förstå mer och kunna hjälpa dem. En iakttagelse vi gjort är att döttrar till kvinnor med PCOS har fem gånger högre risk att drabbas. Tack vare ett generöst forskningsbidrag kunde vi göra en stor studie där vi undersökte genuttryck hos möss i tre generationer men även hos döttrar till kvinnor med och utan PCOS samt hos kvinnor med PCOS. Vi kunde då koppla PCOS till förändrat uttryck av fyra gener och visa att höga halter av manligt könshormon bidrar till att PCOS-symtom förs vidare i flera generationer. Behandling som sänker nivåerna av manligt könshormon skulle potentiellt kunna skona individer i flera generationer från ohälsa. Vi hade vid det laget jobbat intensivt med detta under så lång tid, därför var det en stor lättnad när vi såg att så många olika resultat pekade åt samma håll. Vi var på rätt spår. Resultaten publicerades i den mycket ansedda tidskriften Nature Medicine och det var en bekräftelse på att andra bedömer att vår forskning håller hög kvalitet. Nu jobbar vi vidare för att även ta reda på hur söner till kvinnor med PCOS påverkas.”

Berättat för: Cecilia Odlind Foto: Anders Andersson 54

Medicinsk Vetenskap №2–2020

Namn: Elisabet Stener-Victorin Titel: Professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.


ANNONS

Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap? Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. Upplagan är 27 200 och bland våra läsare finns förutom allmänt nyfikna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfinansiärer och lärare.

Kontakta: medicinskvetenskap@ki.se

Har du obehagliga känslor i benen och sover du dåligt? Då kan du ha den kroniska neurologiska folksjukdomen WED/ RLS Willis-Ekbom Disease eller Restless Legs Syndrom. Upp till 10 procent av befolkningen kan vara drabbad och 1/3 behöver läkemedelsbehandling för en bra livskvalitet. WED/RLS är för de flesta okänt. •Vill du veta mer om WED/RLS? •Vill du veta hur du kan minimera dina symtom och få ett liv med bättre livskvalitet? •Vill du få tips inför läkarbesöket? •Vill du veta mer om hur olika läkemedel på verkar din sjukdom?

Då ska du köpa den helt nya boken ”Livskvalitet trots rastlösa ben och dålig sömn” Boken kostar 375 kronor inkl. frakt 75 kr. Betala via WED-Förbundets bankgiro 5792-6115 eller Swish 123 275 8258. Medlemmar i WED- Förbundet får 100 kronor i rabatt. På www.wedforbundet.se finns information om symtom, diagnos och behandling av sjukdomen.


POSTTIDNING B

Kommunicera din forskning med en konferens i Kommunicera din forskning med en konferens i

ANNONS

Aula Medica Aula Medica Aula för 1000 personer Aula för 200 personer

Toppmodern teknik Aula för 1000 personer Flertal konferensrum för 8 till 65 personer Aula för 200 personer Stora utställningsytor Toppmodern teknik Fina foajéer för mingel Flertal konferensrum för 8 till 65 personer Restauranger och café i huset Stora utställningsytor Fina foajéer för mingel Restauranger och café i huset

Aula Medica Nobels väg 6, Solna Kontakt bokning-aulamedica@ki.se Telefon 08-524 822 00 Aula Medica www.ki.se/aulamedica Nobels väg 6, Solna


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.